Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1. Historia.
Beläget intill fordna danska gränsen, och på blott 3 till 4
mils afstånd ifrån Halmstsd, hvarest: Danmark hade en fästning,
nog stor för att rymma betydliga krigshärar, var Västbo härad,
i händelse af:ett krig med Danmark, närmast tillgängligt för dess an-
fall och öfverrumplingar, hvaremot något värn icke skyndsamt
kunde erhållas, då svenska. krigsstyrkan vanligen var förlagd långt
derifrån. De nästan beständiga misshälligheterna emellan Sverge
och Danmark, skulle också hålla Västboarne i en beständig fruk-
tan, att få erfara de lidanden, hvilka alltid äro oskiljaktiga, ifrån
fiendtliga härskarors besök. Det var året 1563 förbehållet, att
visa det denna fruktan, likväl icke var ogrundad.
Några underrättelser, huruvida Västbo före detta år, varit hem-
sökt af fiendtliga skaror, hafva icke kunnat erhållas. Icke heller
synas extra krigsgerder hafva utpressats, under tiden som förflöt
emellan åren 1538 och 1563. Historien synes ock gifva vid han=-
den, att krigsmolnen, då de af misshälligheter emellan Sverge och
Danmark uppjagades, under föregående tider alltid först begynte
skocka sig omkring en af de tvenne, Elfsborg eller Calmar, hvar-
ifrån de sedermera spridde sig till rikets öfriga landsändar: Västbo,
som låg midt emellan , skulle: sålunda -lemnas bakom, samt der-
igenom undgå faran af fiendtliga krigsskarors besök. Likväl; och
som: vägen emellan Halmstad och Jönköping, hvars starka fäst-
ning var ett Gylleneskinn till hvilkets eröfrande, flera än ett argo-
nautiskt tåg anställdes, går härigenom, är det högst troligt, att
Västboarne icke varit alldeles lottlösa, så vida icke vägarnes obruk-
barhet igenom de ofantliga skogar, hvilka på båda sidor omgåfvo,
Nissafloden , gjorde krigsskarors genomtåg alltför svårt." Enligt en
Kyrkoboks-anteckning, lärer icke dess mindre Längaryds Prestgård
blifvit uppbränd af Danskar, året 1544.
Det var väl icke utan att Västboarne äfven deltogo i den så
kallade Dackefejden, men Västbo låg mycket på sidan om äfven.
denna rörelses medelpunkt, Bleking , för att härunder besväras af krigs=:
härars genomtåg. I Sakörelängderna antecknas åtskilliga, som de
+ Landsvägen Nissastigen kallad, hvilken på 3, mils sträcka går öfver
Dumme mosse, säges vara anlagd af Danskar, under deras ströfverier. -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
