Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
kallas, Dackebönder i Västbo, hvilka derföre pliktat med dels lif
dels silfver, oxar, 0. 8. Vv. Det synes likväl: af de pliktandes ringa
antal, som Västboarne icke varit nitiska förfäktare af Dackes af
sigter. Också voro de de första Småländningar som återvände un-
der Konung Gustafs lydno. | .
I början af sommaren 1563 började ändteligen fruktansvärda
moln, att ifrån söder uppstiga öfver Västbo. Troligen genast el-
ter danska krigsförklaringen den 21 Juli detta är, inbröto Dan-
skarne i Västbo. Som kriget var oförväntadt och svenska armeen til
större delen låg i Liffland, voro inga truppar genast till hands,
som kunde göra motstånd, och de fiendtliga skarorna hade landet
öppet, hvarföre de ock i hast utbredde sig. Detta var det första
och följaktligen det mest häftiga anfallet. Det gamla nationalagget
syntes här vilja gifva sig fri luft, ty krigsknektarne framforo, min-
dre som menniskor, än rasande vilddjur, och landets ödeläggelse
tycktes mer halva varit krigets syfte, än en väpnad motståndares
förödmjukelse. Brand och sköfling följde dem i spåren. Länga-
ryds kyrka och prestgård med de flesta byar och hemman plun-
drades och brändes. I Unnaryd brändes kyrka och prestgård, samt
11 hemman. Fyratio gårdar undsluppo med blott plundring. I
Hestra brändes kyrka och prestgård med de flesta hemman. Heh
Gryteryds socken ödelades. I Busseryd brändes kyrka och prest-
gård, och 24 hemman blefvo alldeles öde; Vilstads, Femsjö, Kull-
torps och Räfteleds kyrkor och prestgårdar plundrades och brän-
des. I Bredaryds och Thorskinge socknar förstördes de flesta hem-
man. Tnalles hade 6 kyrkor, 12 prestgärdar och 431 bondgårdar
blifvit blundrade och brände, deribland 4 af så kallade danska
frälset. Det faller af sig sjelf, att större delen af de hemma,
som icke brändes, utplundrades. Huruvida det obeväpnade folket
till större eller mindre del undslapp ’med lifvet, är icke kändt
Anteckningen att länsmännen icke kunde göra redo för uppbörden,
emedan Jutarne, som Danskarne den tiden allmänt kallades, ibjäl-
slagit bönderna, bemäktigat sig uppbörden och borttagit uppbörds-
registern, äfvensom att en mängd hemman genast derefter anteck-
nas såsom öde, tyckes bevisa, att knektarne älven icke heller si
noga hushållat med menniskolif. Det är likväl icke bekant, huru-
vida bönderna gjorde något -motstånd eller icke; men troligen hade
de satt sig till motvärn, hvilket med mord och brand skulle häm-
nas. Genom en anteckning i 1564 års räkenskapsböcker, der det
heter: ”thesse efterföljande gårdher (34 i Långaryd och 4 i Bur-
serydh) .hadhe Juterne sitt landt togh -bädhe upp och ut och ned-
refvo största parthen af theres huus och brände upp och var icke
STR Me avd sd som brändes före;” synes det, att äfven ni-
se Hålop ae Lr för dagen. Vid Kulltorps kyrka, sy-
ters iokanstalter D hr dö vara "märken. efter danska sölde
de bortetn ä e hade bredvid kyrkan haft lägerplats, och di
gingo, densamma nedbrändt. Vid kyrkans sednaste repu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
