Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
7:0 S:t Sigfrids källa. 1 ett hälleberg på knallhults egor, vester
om landsvägen, midt för hemmanets Soldatetorp, är en i elt
hälleberg uthuggen trehörnig källa. Hon är så fullkomligt liksi-
dig och sidorne så släta och jemna, som hade huggningen skett af den
skickligaste stenhuggare. Hvarje sida är i öfversta kanten 2 fot
och djupet 1 72. Sidorna aftaga lika ända ned till bottnen, der
de hafva blott 3 tum, hvilken också är alldeles planhuggen. Tra-
ditionen förmäler: att S:t Sigfrid under sin vandring i desse
trakter, för att bland Hedningarne predika Evangelium, slog med
| sin staf på berget, då källan bildade sig och fylldes med vatten,
Hon är också ursprungligen en offerkälla, uti hvilken man än i
dag, för hvarjehanda orsaker, offrar kopparslantar — fordom silf-
verpenningar — knappnålar, hästskosöm och andra metalliska
ämnen. Herr Professor E. Fries, som meddelat underrättelse om
källan, anser det icke möjligt att vattnet kunnat i så ordentligt
mått slipa densamma. Flere af detta slag förekomma inom Väst-
ho, och hvarom mera på behörigt ställe.
8:0 På hemmanet Elmhults egor ligger en ännu iemligen väl
bibehållen skans. Det säges att i Drottning Christinas tid Dan-
skarne härstädes blifvit slagne af blott Småländska bönder; troli-
gen 1644, hvilket år Danska ströfpartier särdeles oroade Västho,
brände kyrkor och gårdar.
Pastorer i Femsjö.
Dess förste Pastor skall hafva varit Dansk och bolt på kyrko-
gården. Namnet är ej bekant. 41. Jacob, från 1539 till 1553. 2.
Johannes, 1564. Ödmjukade sig alltid för björkträd, emedan han
tuktats al dess ris. 3. Severinus, 1575—1586; var Lithurgien sär-
deles tillgifven. 4. Hageus Magni, 1587—1596, har underskrif-
vit Upsala mötes beslut 1593 såsom Komminister; men kallas Pa-
stor i ett Consistorii-Bref 1690. 5:0o Peter Severinus, 1597—1600,
kallades på skämt Pehr den Danske. 6. Erland Nicolai (Collian-
der), 1600—1620: var bondeson från Kullhult i Femsjö, stam-
fader för Collianderska slägten; lärer dock vara tvenne skilda släg-
ter. 7. Petrus, 1620—1630. Den förras måg, bondeson från
Anderstorps socken. 8. Sven Pehr Paludius, 1630—1646. 9.
Magn. Vexionensis, 1646—1650. 10. Haqv. Mjölbeckensis, 1650
—1656. 11. Petr. Brandius, 1656—1663. 12. And. Bononius,
son af en bonde, antog han detta namn. Hans efterkommande
kallade sig Lannetis, 1663—1668. 13. Joh. Austrenius, 1688—
1690. 14. Mag. Bengt Nestadius, 1690—1711. 15. Petr. An-
nerstadius, 1712—1732. 416. Magn. Molin, 1733—1770. 17.
Bengt Wernelin, 1771—1792. 18. Theod. Fries, den förres måg,
1794—1839. Fader till Prol., BR. N. O., EL. Fries, 19. J. E. Col-
liander, 1844.
4:0 Långaryd. Denna socken tillgränsas i syd-vest af Fär-
varyds, i söder af Femsjö, i öster af Unnaryds och Jälluntofta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
