Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
Tjädrar, orrar, rapphöns, trastar, hackspikar, nötskrikor och
snöskator finnas till temlig myckenhet i Västbo skogar. Tjäder
har likväl i sednare tider förminskats, men också fälldes detta
slags fogel för omkring 40 år tillbaka på samma. ställe der nu
mera rätt goda torp äro odlade. Orrar finnas väl ännui stora
flockar, men sedan allmogen hunnit att lära sig den mördande
bullvanjagten, skola troligen äfven dessa snart förminskas. Den
nyligen instituerade jagtföreningen, biträdd af de vidsträckta oupp-
odlade utmarkerna med deras mossar och kärr, torde dock i
någon mån åstadkomma dessa fågelslägtens framgena bibehållan-
de. Utom en mängd småfåglar af flera slag, öfversomra här en
mängd af de större flyttfåglarna såsom, vildgäss, tranor, vipor,
brushanar, ljungspolar och flera slags änder, hyilka bygga och
lägga ågg, äfvensom fiskmåsar och tärnor. Att de vanliga rof-
fåglarna örnar, hökar, falkar, ufvar, glador och ormvåkar, här
som annorstädes äro hemmastadde, behöfves knappt lilläggas.
Ufvar och Falkar äro dock sällsamma.
Sjöar och åar äro temligen rika på fisk, deraf gäddor, aborrar,
braxen, lake, ål, sik, rudor, mört, gers och benlögor fångas ofta
till myckenhet, särdeles braxen i sjön Bolmen. Sik fås i Bol-
men, Färgen, Yabergssjön, Unnen, Fegen, Fyllen och Skedingsnäs-
eller Källundasjön. Detta sikslägte som finnes i Bolmen, synes
vara alldeles detsamma som Vetterns, under namn af löjor eller
siklöjor. I Bolmen fångas likväl tvenne till storlek olika slag af
sik, stor- eller löfsik och smäsik. Den förstnämnda håller vid
pass 8 tum i längd och den sednare omkring 4. Huruvida des-
sa äro tvenne särskilta arter, eller det är ett äldre och ett
yngre af ett och samma är icke säkert kändt. Den skillnad som
emellan storsik och småsik kunnat observeras, är attstorsiken har
fina fjäll öfver hela hroppen, öfver- och underkäk lika långt ut-
gående, samt små kullriga (convexa) ögon. Småsiken deremot har
blott några små fjäll här och der, öfverkäken framskjutande öf-
ver den undre, samt i förhållande till kroppen, stora men platta
ögon, storsikens kött synes ock vara mera hvilt än småsikens.
På fenorna synes ingen skillnad. Den sik som fås från sjön Fär-
gen är åter något större än Bolmens storsik och af en märklig
skillnad i form. Bolmens är nära trind. Färgens har deremot
nära dubbel storlek, är mera bred än rund, eller har nära sil-
lens form, men tjockare rygg. Man liknar likväl ieke Voltterns
sik, I smak och köttets utseende finnes ingen märkbar olikhet
emellan dessa sikarter. 1 Bolmen äfvensom i Nissaån, fångas så
kallad sutare, troligen Cyprinus vimba. 1 Bolmen skall denna fsk
vara planterad genom afläggare, som det säges från Vettern.
Han fångas också ensamt vid Dannäs der han först skall vara in-
ENG men fick sjelf sätta lifvet till, utan att hafva skadat någon al
em.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
