Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
205
sättes emellan tångens käftar, och hjulet eller kubben begynnar
gå omkring, sammanklämmes tängen så att hon håller fast ten-
nen eller tråden, hvilken sålunda, genom kubbens kringyridning
af bjulet, drages igenom tonhålet och lägger sig omkring
kubben, Nu uppvindas tråden på en vanlig garnharfvel och sät-
tes i ett ännu finare tonhål för att undergå samma tvångsopera-
tion. Då tråden ännu är grof fordras varsamhet, ty om han
springer äro ögonen i fara. Han glödgas emellanåt för att åter-
få den mjukhet som under gnidningen förlorats." Det beror af
jernets godhet huru fin tråden kan blifva. Ar förhållandet tvärt-
om får tråddragaren endast stumpar hyilka betalas föga. Trå-
den numereras från 1 till 28 då han har Yao decimaltums
tjocklek.
Efter hvad man genom bruksräkningar trott sig kunna sluta,
förädlas på detta sätt omkring 1000 skeppund jern årligen. I
afbränning och bortfilning förloras 30 till 40 procent. Således
äro 600 skeppund i behåll till tråd. Hvarje skeppund jern hbeta-
las med 40 RB:dr R:gs, följaktligen 40,000 R:dr för 1000 skep-
pund. Återstående 600 skep. tråd å 12 sk. marken för N:o 14,
eller medelfin, gör 60,000 R:dr. Då inköpet af jern 40,000 här-
ifrån drages, så är behållningen på denna näring, 20,000 R:dr
R:gs. Denna beräkning gjordes 1835. De sednare åren har jern-
trådstillverkningen småningom nedgått och man torde följakligen
för närvarande få rabattera. Atskilliga tråddragerifabriker hafva
ock derunder nedlagts. Stältråden förrädlas ännu ytterligare ge-
nom förfärdigande af finare och gröfre kedjor, häktor och häng-
lor, brödnaggar, välnader till grynsåll, fönsterjalusier m. m,, hyvil-
ket äfven lemnar någon behållning. I denna trakt göres jernsöl-
jor till selar, sadlar och annat remtyg, hvilka söljor äfven för-
tenas.. Koskällor (bjellror af jern) förflärdigas i samma trakt.
Vi hafva förut nämnt att man inom Västbo erhåller allt hvad]
man annars från städernas handtverkerier nödgas hemta, men
hvarje tillverkning tyckes hafva liksom lokaliserat sig. 1 Gnosjö
Socken väfves hbårdukar till sigtar, hvilka ytterligare fulländas af
Socknens manspersoner. Flera hundrade alnar sel- och sadel-
jordsväf utgå årligen bärifrån. Hårtäcken välfvas i Väthults Vil-
stads öch Bosebo, spinnrockar göras i Väthults och Dannäs Socknar
0.8. v. I Vilstads Socken hafva en mängd vackra ljuskronor för-
lärdigats, hvilka beställts från aflägse orter. - Gördelmakeriarbe-
> Hvar och en med denna handtering obekant, som lördagsaftonen får
se en träddragare, hvilken tillbringat hela föregående veckan i sitt tråddra-
geri, skall fullt och fast tro sig se en morian från sjelfva öknen Sahra.
Det svarta oxiderade jernet, förenadt med det feta ämne som är ound-
gängligt för att underlätta lrådens gång igenom tonen, gör hans händer
och ansigte så blankt svarta, att man kan spegla sig deruti. Ett skälp.
såpa är vanlig dosis för att till söndagen få dessa och andra kropps-
delar fullkomligt rena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
