Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
ten i Räfteleds, Källerstads och Längaryds Socknar. På flera stäl-
len beredas allahanda skinn. Andra förfoga sig utåt lindena
att afyttra tillverkningarna. Största vinsten af dessa torde dock
vara, att de penningar som härföre annars skulle utgå blifva
qvar i orten. Ortens qvarn-, såg- och tröskverksbyggare hem-
föra ock en och annan sparpenning. Den allmänna skicklighe-
ten härutinnan har gjort, att en mängd bönder till och med
torpare hafva tröskverk, flera för valtendrift. Utom den inkomst
som kan härflyta från qvinnans vanliga verksamhet vid spinn-
rocken och i väfstolen, så har i sednare åren varit brukligt alt
de af handlande i staden emottagit ull till förfärdigande af vad-
mal, hvarmed en mängd qvinnor sysselsatt sig. Ibland de binä-
ringar som Västboarna för lång tid tillbaka har tillegnat sig och
som icke är af ringa vigt, är jernforslingen från Nissafors bruk
till Halmstad samt öfriga Halländska och Skånska städer. Enligt
förvaltarens, Bergsfogden Strömbom, uppgift, lärer för denna fors-
ling utbetalas emellan 5 och 6000 R:dr R:gs årligen, hvilka nästan
uteslutande gå till Västboen. Förtjensten för hyar och en är
visserligen icke stor, (för skeppundet 11 mil, 2:40 33 R:dr R:gs).
Härtill kan äfven räknas någon förtjenst på hemresan, emedan
dessa jernkörare hemhemta från Halmstad hvad orten behöfver af sill
och salt, hvilka artiklar gemenligen tagas i nämnde stad, äfvensom
socker, kaffe, torr fisk o. s. v. Troligen kan förtjensten härpå
räknas till hälften mot första summan då netto inkomsten af den-
na forsling årligen uppgår till emellan 9 och 10,000 R:dr. En
mängd dagsverken och mycket foder går emellertid bort från
hemmanen, men Västbo jordbruk är ännu icke af den beskaffen-.
het att tid för dessa utfarter saknas och orten har en sådan
mängd af tjenliga gödselblandningsämnen att det. vid forslingarne
bortgående höet föga betyder. Från Gyllenfors, Aminne och Ma-
riebolm forsla Västboarna äfven det mesta af det jern som vid
dessa tillverkas, vid hvilka äfven icke ringa arbetslörtjenster äro
att erhålla.
IV. Landthushållning.
$. 23. Åkerskötseln.
Oaktadt den icke ringa upplysning i hushållsväg hvarlill Väst-
boen hunnit och allt det myckna arbete han på odlingar användt
måste vi likväl vidgå, att han i konsten alt handbafyva jordbru-
ket, ännu är några år efter allmogen i Länets norra Härader,
om man än icke skulle kunna tillerkänna dessa någon högre
fullkomlighet deruti. De omsländigheter som legal till hinder
för elt högre framskridande på denna väg, vidgå vi lika öppet
hafva varit stora och svåra att öfvervinna och äro än i dag
långt ifrån undanröjda. Ibland de vigligare är utan tvilvel jor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
