Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
219
ler om våren. De behandlas icke heller väl. Utan annat skydd
än det det de sjelfva kunna förskaffa sig lemnas de på betes-
marken i de svåraste regnväder. Det för bätttre får oundgängliga
slicket användes ingenstädes. På de stora torra ljunghedarne
synas annars böra finnas goda fårbeten och det kan ej betviflas,
det på många ställen bättre får skulle kunna trifvas, om ic-
ke af de finaste. Försök med finare får har gjorts af bonden
Lars Persson i Akebo Unnaryds Socken, men resultatet är ännu
icke bekant.
Med hästafveln förhåller det sig på samroa sätt och af ena-
banda orsaker. Ett och annat föl uppfödes väl, men af ortens
ras, som merendels är af medelmåttig storlek. Han skötes icke
heller särdeles väl. NMögst sällan finnes skrapa och borste i bon-
dens "stall och det är icke sällsynt att hästen får ligga på en bädd
af egen spillning, öfverhöljd al ljung. Emellertid får man icke
sällan se rätt vackra och efter sin storlek goda hästar hos all-
mogen. ’ .
Gemenligen har bonden inga svinkreatur öfver vintern. Gfiisar
köpas således på Herregårdar om våren, ju tidigare dess hellre,
hvilka gödas öfver sommaren och slagtas om hösten. De år då
bokarna . bära ollon föras de, för hvilka ollonbete kan fås, på bok-
skogarna der de förblifva hela vintern och slagtas följaktligen .
först följande vår. Bokarnas allt mer och mer försvinnande gör ,
denna förmån snart om intet.
Med fjäderfä befattar sig icke -Västboen. Kalkoner, gäss eller
ankor finnas icke. Någon gång ett eller två höns. Sädestillgån-
gens otillräcklighet medgifver icke sådant. Deremot bedrifves
biskötseln med så mycket större uppmärksamhet, om ej till sät-
tets förträfflighet, åtminstone till dess allmänlighet. Sällan finner
man någon gård, torp eller backstuga hvarest icke framför
södra väggen, en eller flera bikupor finnas stående på sin bänk.
Kan man sjell icke köpa egen kupa så emottages en sådan till
hällten då afkastningen delas. Personer finnas, som hafva hallva
hundradet och derutöfver, på detta sätt utestående bikupor. Det
uråldriga sättet att sköta dem är bibehållet; det vill säga att
svärmen instockas i en halmkupa, som fär en betäckning af
långhalm och der ofvanpå en batt af granbark, på hvilket sätt
de lemnas alt uthärda storm, regn och snö under höst och vin-
termånaderna, utan allt vidare skydd. De lockas således till lif
vid vårsolens första strålar, begynnå förtära på vinlerförrådet, som
tryter innan-blommor finnas på hvilka de kunna hemta nytt för-
råd och dö under det fåfänga försöket. I fall af sträng vinter dö
också en mängd kupor. Ortens fattigdom på vårblommor, liksom
på blommor i allmänhet, utom på träden, har den följd, att om
hösten, särdeles Augusti månad, ljungens blomningstid icke är
vacker, så blilyer bislagten ringa gifvande och dödligheten på de
från slagt sparade, blir så mycket större. Atskilliga sätt hafva i
HÖNAN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
