- Project Runeberg -  Åkerjorden och villkoren för dess fruktbarhet /
9

(1904) [MARC] Author: Anders Gustaf Kellgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Jordbrukets råämnen och drifkrafter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

växterna utan något åtgörande från landtmannens sida,
måste han däremot hafva noggrann uppmärksamhet fäst
vattentillgången i jorden. Denna kan nämligen dels blifva
för liten, dels för stor, och i båda fallen skadas
växtligheten, såsom längre fram närmare skall förklaras.
Jordbrukarens åtgöranden i detta hänseende försvåras däraf,
att vattnet (rägnet) tillföres jorden mycket oregelbundet,
men inom vissa gränser kan man dock förskansa sig mot
ogynnsamma nederbördsförhållanden, och jordbrukarens
beroende i detta fall står i det allra närmaste samband med
åkerns skötsel.

Det grundämne, som jämte kol, syre och väte ingår
i bildandet af växtens organiska massa, är kväfvet, som i
förening med nyssnämnda ämnen bildar de s. k.
proteinämnena. Kväfvet är i likhet med syret och vätet ett
gasformigt grundämne, som till fyra femtedelar ingår i luften
(4/5 kväfgas, 1/5 syrgas jämte en ringa mängd kolsyra). Man
skulle häraf kunna frestas draga den slutsatsen, att
kväfvet står till jordbrukets förfogande i ännu rikligare mått
än kolet i kolsyran, men så är dock ej förhållandet.
Växterna äga nämligen ej förmåga att upptaga luftens
kväfve, om vi undantaga några enstaka, hittills ej noggrannt
kända fall, och detta viktiga råämne måste därför på annat
sätt tillföras jorden och växterna. En del kväfveföreningar,
tillgodogörbara af växterna, nedföras visserligen ur luften
genom snö och rägn, men denna tillförsel räcker ej för
kulturväxternas behof, och i kväfvet stöta vi alltså på ett
at de råämnen för jordbruket, som måste tillföras åkern
medels gödsling.
En källa till detta råämne äga vi i det
salt, som under namn af chilesalpeter införes från
Sydamerika, men den viktigaste kväfvekällan har man att
söka i människans och djurens uttömningar. Grundämnet
kväfve utgör nämligen ej blott ett viktigt råmaterial för
växtkulturen, utan dess föreningar med kol, syre och väte,
särskildt de s. k. ägghviteämnena, utgöra äfven oumbärliga
näringsämnen för människor och djur. Det kväfve, som
ej åtgår till uppbyggande af djurens kroppar, afsöndras
med de fasta uttömningarna, än i form af osmälta räster,
än i form af förbrukade delar af djurkroppen, och genom
de flytande uttömningarne i form af vissa
omsättningsprodukter, olika dem, som genom födan inkommit. Spillningen
innehåller naturligtvis en massa andra ämnen än

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:56:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/akerjord/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free