16 (Åkerjorden och villkoren för dess fruktbarhet)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Jordarternas allmänna egenskaper - 4. Jordarternas indelning och olika värde för jordbruket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förhållandet, då jorden innehåller mycket järn i vissa
föreningar. Dessa jordarter äro merendels röda till färgen
och skulle kunna kallas rostiga. Äfven föreningar af
svafvelsyran kunna förekomma i så stor myckenhet, att det
skadar växterna, och ännu vanligare är jordens halt af
mullsyror, substanser, som äro af samma ursprung som
mullen och äro att betrakta såsom ett slags sjuklig
mullbildning. Jordmåner, som lida af mullsyror, äro hvad man
kallar sur jord i värklig mening; man brukar ju äfven
kalla de vattensjuka jordarterna sura, och ehuru man
härvid i första rummet åsyftar vattenhalten, torde nog dessa
jordarter äfven förtjäna benämningen på grund af en större
halt af mullsyror.

-

4. Jordarternas indelning och olika värde för jordbruket.

Att steg för steg följa bärgens förvandling till jord
eller växtlämningarnas hopande till torf, tillhör den
vetenskap, som kallas geologi, och den som önskar sätta sig
närmare in i hithörande ämne hänvisas till de geologiska
läro- och handböckerna[1] Här kunna vi nämligen endast
kort och godt redogöra för de viktigaste jordarternas
sammansättning och värde för jordbrukets olika ändamål.

Den hufvudsakliga olikheten mellan jordarterna
härleder sig dels från jordpartiklarnas kemiska beskaffenhet,
dels från det olika sätt, hvarpå dessa partiklar blifvit
sorterade under transporten till den plats, där vi nu finna
jorden aflagrad, och hvarigenom större eller mindre
olikheter i fysikaliskt hänseende nppstå. Än har det fina
bärgartsmjölet sammanförts för sig till särskilda lager,
än finner man finare och gröfre jordpartiklar blandade
om hvarandra o. s. v. Än består jorden af
hufvudsakligen mera rundade korn, som uppkommit genom
bärgens sönderkrossning (sandpartiklar), än är jorden sammansatt
af ytterst fina smådelar, hvilka uppstått genom kemisk
sönderdelning af stenarterna (lerpartiklar) o. s. v. Allt efter

[1] Jämför äfven A. G. Högbom, Istiden. Verdandis Småskrifter 6.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 01:56:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/akerjord/0016.html

		Åkerjorden och villkoren för dess fruktbarhet / 16 (1904) Author: Anders Gustaf Kellgren Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|