Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Åkerjordens grundförbättring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppsuges af rötterna, måste fuktigheten förnyas, hvilket
dels sker genom rägn och dagvatten (flödvatten), dels
genom att fuktighet, tack vare hårrörskraften, uppstiger
från grundvattnet. Då rägn uteblifver under längre tid
och grundvattnet sjunker undan utöfver en viss gräns, så
att fuktigheten ej längre kan stiga upp i matjorden, torkar
denna ut, och grödorna förtvina, men ju »styfvare»
jorden är, desto bättre värkar hårrörskraften, och desto
längre kan marken motstå torkan.
Då grundvattennivån står upp i markytan och där
sammanfaller med ytvattnet, uppstår sumpmark, som oafsedt
jordartens beskaffenhet för öfrigt af skäl, som redan
framhållits, ej ägnar sig för växtkultur. Sedan urminnes tider
har man dock förstått att undanröja det hinder, som vattnet
sålunda sätter för kulturen, och de åtgärder man för
ändamålet använder bruka med ett gemensamt namn benämnas
dikning.
Ursprungligen kände man endast ett slags diken,
nämligen öppna sådana, och dessa utgöra ännu i dag
den allmännast använda metoden inom det primitiva
jordbruket. Sedan mera än hundra år tillbaka har man
emellertid kommit till insikt om, att den öppna afdikningen
ej är tillräckligt effektiv, för att sänka grundvattennivån
till ett för grödorna lämpligt afstånd från ytan. Det stöter
nämligen på svårigheter att anlägga dikesgrafvar till det
djup och i den myckenhet, som erfordras för att sänka
grundvattnet till 1 meter och däröfver från ytan, bland annat
på den grund att fälten härvid skulle blifva allt för
mycket sönderstyckade. Om däremot den djupa afdikningen,
grunddikningen, värkställes medels s. k. täckdiken, kan man
utan olägenhet sänka grundvattenståndet till erforderligt
djup, och den normala dimensionen hos dessa diken är
1—1 1/2 meter.
Förutom det att man sålunda kan sänka grundvattnet
till erforderligt djup utan att sönderstycka och förstöra
åkerfälten, erbjuder afdikningen med täckta grafvar, eller
såsom man nu allmänt kallar det dränering, en mängd
andra fördelar. Främst bland dessa förtjänar framhållas,
att täckdikena värka under hela året, skyddade som de
äro mot tillfrysning, hvarigenom fälten torka upp hastigare
samt sådden kan företagas tidigare än eljes, och särskildt
i ett land med Sveriges nordliga läge spelar det gifvetvis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
