- Project Runeberg -  Åkerjorden och villkoren för dess fruktbarhet /
34

(1904) [MARC] Author: Anders Gustaf Kellgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Åkerjordens gödsling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

direkt och indirekt beröra jordens kemiska egenskaper,
föranleder kalken vissa fördelaktiga inflytelser på jordens
fysikaliska tillstånd. Den kraftiga omsättning, som kalken
förorsakar i åkern, medför att jorden blir lucker, och
slutligen föranledes en ökning i jordens värmeabsorberande
kraft, jorden blir varmare.

Kalken förekommer i naturen företrädesvis i form af
kolsyrad kalk och träffas än såsom mäktiga kalkstenslager,
(Östergötland, Västergötland, Gotland, Skåne och
Jämtland), än såsom urkalk och dolomit i mindre förekomster.
Det är hufvudsakligen från de förstnämnda lagren, som
våra kalkfattiga jordbruksdistrikt förses med kalk, och
för att göra denna användbar till gödslings- och
jordförbättringsämne, blir den antingen söndermalén till
kalkmjöl eller bränd, då den benämnes kaustik eller osläckt kalk.
Den osläckta kalken hänger ännu tillsammans i större
stycken och kan redan på den grund ej utföras på åkern
direkt, men om dessa kalkstycken begjutas med vatten,
falla de sönder till ett fint pulver af släckt kalk, som
särdeles väl lämpar sig för inblandning i jorden. I denna
form är också kalken kraftigt värkande, hälst då den
tillföres åkern omedelbart efter släckningen. Släckningen bör
äfven af en annan orsak först företagas å
användningsorten, nämligen därför att den osläckta kalken är betydligt
lättare än den släckta och sålunda drager vida mindre
fraktkostnad.

Åkerns kalkning företages hälst någon tid före den
egentliga gödslingen, alldenstund en del gödselmedel såsom
bland annat stallgödsel och fosfat röna ogynnsam invärkan
genom direkt beröring med den frätande kalken.

All gödsel bör strax efter utspridandet på åkern
noga inblandas i jorden, något som särskildt gäller om
den naturliga gödseln. Som denna aldrig kan finfördelas
i någon större utsträckning, lämpar sig plogen bäst för
dess nedmyllande, under det harfning är lämpligaste sättet
för konstgödselns inblandning. Vissa gödselämnen, såsom
särskildt chilesalpeter, användas i form af öfvergödsling å
grödan i dess första utvecklingsstadier; på samma sätt
kan äfven gödselvatten användas å rotfrukter och
gräsvallar. Å sistnämnda gröda brukar man äfven använda
kalisalter och fosfat såsom öfvergödsling om höstarna.

Teoretiskt sedt vore det naturligtvis rättast att gödsla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:56:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/akerjord/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free