- Project Runeberg -  Åkerns sagor. Spridda drag ur odlingshäfderna och folklifvet på Gotland /
12

(1876) [MARC] Author: Per Magnus Arvid Säve
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12

tillhopa medelst en strähd-harv, som sl&pades fram af dragare1).
Sedan säden torkat på åkern, fördes hon med klöf) eller något
slags drög in uti lädu, hvarest skupurna insattes stående på ända i
lädu-baset (hvarföre deras understa lager heter sta-rauken) och
traskades slutligen på lädu-lauen medelst val’).

I afseende på fordonens utveckling till ett bättre föreställer
man sig, med ledning af hvad som brukades ännu i mannaminne,
att man i början, för bortförande af rise och qvistved från svedjan,
hvilket hemma skulle begagnas till bränsul, lade detta på en
laug-trysa4) och släpade det så i väg (eller liksom man ännu i dag under
slåttern »körer af hö medelst en trysa, som än drages för hand och
än af ett förspändt try s-russ)’, samt att, då man skulle från åkern
föra bort en stor sten, man hvälfde denna på drögen, men under
hvilken man snart lade lunur8), då lasset lättare sköts fram medelst
hjelp af vègt-stängur6). Redan tidigt användes måhända till bördors
framskaffande tyänne långa bar-käppar eller ock narran 7), som är
ett slags släpbår. Sedan hittade man väl på vår ännu brukliga
stajn-gajt eller flejs-vangn8), ett slags stenbjörn, och under hvars
långträn äro löst infälda tvänne rutlor, men hvilka i senare tider
fastkrampades under sidoträen eller intappades uti desamma: kanske
var det af narran (eller släpbåren) samt ßisvagnen tillsammans som
man bildade skut-kärran, ett åke, hvilket blott består af en stång,
hvars öfra ända ligger på karlens axel, under det att i dess nedra
ända är ett trillhjul, och lasten hänger under stångens midt; och
sålunda kunna temligen stora bördor föras fram på trånga
skogsstigar. Och omsider förseddes träsläpet eller slädan med särskilda
andrar9) af hoksl, apald eller hassl. Men kräken, som spändes för
det tunga lasset, drogo detta, såsom långt senare, medelst uk samt

’) Törhända var detta hvad de Gamle kallade att »köra med tvile», liksom vid

höbergningenP 8e sid. 48.

*) Visserligen har man tidigt forslat bördor pà hästryggen, d. v. s. klöfjat. På

folkspråket betyder klöf än i dag ett misstänkt (ridande) följe; det nämnes
ock i Outalagen, kap. 6.

*) slaga. 4) löfruska. 5) milor.

6) väg- eller häfstänger, spakar. T) se sid. 48, not. 1.

8) stenget eller flisvagn, björnvagn. *) skenor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:56:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/akersagor/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free