Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
ftil-rajp *) af björkevidjor och deijämte med tejse eller ett dragtåg af
samma gods långs tisseln. — Men visserligen vet man ingalunda
s&kert under hvilket tidsskede alla dessa gamla jordbruksdon och
körredskap först och efter hand kommo i bruk, ej heller när de
många ofvannämnda åldriga arbetssederna alraförst böljade antagas.
Jämte åkerbruket drefs städse boskapsskötseln. Men, fastän ej
sällan ungboskapen och gall-kräken, alltid gajturna och ofta lamben’),
äfvensom vanligen skogs-russen, gingo ute året om eller i det längsta,
måste dock alltid mdlka-korna, tam-russen samt åjken, som dagligen
behöfdes, under vintern hållas på bås. Derföre blef det nödvändigt
att från gatmarken och skogen till sla-mark eller äng tyna in8) de
frodigaste blomstervallarna, hvarest var godt gräs-tag, för att sålunda
skaffa sig vinterfoder för storboskapen; men först långt senare
inhägnade man från skogen särskilda bajtningar *), för att deruti ha
hemdjuren säkrare till hands. Och som mången ut-äng var ganska
aflägsen från egarens hem, plägade stundom folket under slåttertiden
med hela hushållet flytta dit bort för att slå och ansa höet, liksom
ännu i våra dagar5).
Men i följd af folkets ständiga flyttningar mellan dess tillfälliga
bostäder8), vare sig vid stranden under fisktiden, vid sätervallarna
med kräken eller höst och vår för såning och skörd på de vidt
skilda svid-lanclen samt för slåttern på de aflägsna sla-markerna, kunde
ej ännu på länge något egentligt jordbruk åstadkommas, ty dessa
’) Selrep, draglinor. — Allt sålunda uppfunnos väl slutligen, efter otaliga försök
och ändringar, hvad som i en gammal Gåta nämnes »Fyra jdrd-d&nsar» (eller
»jård-bunkar») och »Fyra upp-ttunkar», d. v. s. fyra klunsiga hjul utan filart
och »pajkar (lötar och ekror) samt de fyra uppst&ndarne, d. v. s. vagnsstafvarne
eller tidarne, hvaraf omsidor blef hela vagnen med sitt rajdt (banke), karme,
tissel och allt. — Men att vagnshjul med ekror och lötar är n&got ganska
gammalt, finner man också af de uråldriga bo-märkena, (hvilka härstamma från
Runorna), såsom vangt-hjcnd ©, tpqfk-hjaul och Hjaul mäd tre filare
(lötar) 6? (se sid. 42).
J) Se: Fåren på Gotland af 8... (Läsning för Folket, XXXIT, sid. 328).
*) gärdsla, stänga med tun.
*) beteshagar. — Sådana påbödos för gästgifvare först på 1760- eller 70-talet
af landsh. von Segebaden, på det att de resande ej måtte uppehållas dag och
dygn för att få skjuts. Se min Samfärdseln på Gotland i gamla tider.
*) Se sid. 48.
*) hvarom egonamnen Bo-lunden, Äld-ttOdar, m. fl. ännu tala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
