Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
det ursprungliga enkla väfdonet), och de andra af kvmde v) maiade
säden till bröds pä hand-kvämi, gräddade hastur-kaka på ridten ’) eller
hällen samt sågo till grytan, som hängde p& sin gröjto-vind. — Och
när så der i skogsegnden uppvuxit allt flera menniskohem, hvilka
med sina trefna hus och egor tedde sig icke blott såsom bygder s\
utan som riktiga gårdar eller hemman, böljade dessa att fä särskildt»
gårdsnamn, allt efter egaren, läget, grödan o. s. v., såsom: Tåmta,
Garda, Syüfasta, Ryftes samt Ra-by, Vasta, Åkra, Aur-akra,
Byg-akra, Grodda, Binge, o. a.4). Och om det forna samfundstillståndet
samt förfädrens näringsvärf vitna flera ännu brukliga bomärken eller:
ankar, båtshake, hajs-kär, lakks-stjärt, pejl-buge, har-fiyg5), bind-ykks,
sadul, hästsko, nauibuge, handlie, navare, häusgavel, flaug, nykel, stol,
gryta, bäkur ®), skér eller klippa7) samt brunns-hdlk (-kar) och
hvässe-stajn. — Detta allt hade verkats genom plogen, då en ny
odlingsmakt, hvilken först i egentligt förstånd bröt bygd och som medförde
de första begreppen om egendom samt nya samfundsförhållanden.
Visserligen hade de gamle, som under oräknade mansåldrar
försökt sig med jordbruk, omsidor till åker brutit upp mycken mark.
Detta ådagalägges såväl af de många hopkastade odlingsrören som
af de långa vastränder eller grundstenar efter forna västar, som
hägnat längesedan öfvergifna såningsfält, men hvilka stenrader
sedermera blifvit brukade såsom staplar eller gångbroar öfver sida ställen
i marken; sådan uråldrig odling bevisas ock af i skogen öfvergifna
och tillvuxna gamla, små åkrar, hvilka ännu äro omgifna af höga
bardar8). Sedan man långe på svidlanden och vid stranden odlat
rofvor, inkom kanske med Gutarna sädesodlingen. Men troligen
gällde denna under långa tider endast ladis-sèd9), som säkert först
var kärn. Ty, under det att hagra, kärn och ryg nämnas i Guta-
’) blinde, n. coll. = qvinnoakapet, husets qvinnor.
*) halstret.
*) bygd eller »mdbygd betyder inhyses- eller torpställe, dl gärd deremot är
skatt-lagdt odelshemman eller bondegärd.
4) utom de åldriga egonamnen Hagen och Sagu, äg (Brautur-äg i Sute), Öd
(i Pole) samt flerstädes 4u<f-valds, Aubr, gods, rikedom, öd. [C. Säve,
Yngl. 8ag. sid. 12, not. 4]; äfvensom de fornnordiska jordnamnen Tun och
Bö, såsom Tuna p& flera ställen samt Reia-Bö uti Yestkinde.
s) Harens tre spir i snön. bägare. T) sax. 8) upphöjd kant, vall. •) vårsäd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
