Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
hår och hvar i många kyrkosocknar1), den gräsrike Skenholmen,
yppersta timmerskog på Gurpe-Aq/d och sköna strandbeten på
Näreholm, ty klosterbröderna förstodo sig på jord; ja, man menar att
de bara hår på Ön slutligen besuto hela 24 mantal, utom Horns
gård på Öland och kanske jordagods också i Estland’).
Visserligen ha både åkerbruk och hushållning härstädes vida
förkofrats genom munkarnas verksamhet och föredöme, äfvensom
genom de många förändringar, som följde efter kristendomens
införande samt den lifligare samfärdsel, som Visbys allt vidsträcktare
handelsrörelse förde med sig. Men allt detta nya fägnade ej alla,
minst dem som i blod och tycken voro slägt med landets urboar
och hvilka i det längsta dolt sig i skogarna och kunnat följa sina
gamla lefnadsvanor, men som nu trängdes alltmer af de ständigt
vidgade åkerfälten: detta fornlynta skogsfolk, de siste ätteläggarne
af de älsta jagt- och fiskare-stammarna, sökte sällan bygden, men
suto dystre i sina torfstugor och klagade, att ’främlingarne med sina
nya funder drefvo dem bort från deras fäders jord. Och att
kampen var både lång och envis mellan vildmarken och odlingen,
hedendom och kristen tro, finner man ej blott af de många fornsägnerna
om truUen och jättarna, som oroades af klockringningen och refvo
kyrkorna, utan af berättelsen om urinvånaren och åkerbonden, som
fått kristet dop. Bonden hade nemligen gjort sin åker i marken
allt större och hans dotter äfven flitigt arbetat i krydd-garden; men
det fick alldrig vara i fred för di sma undur jdrdis), som der hade
sin uppgång eller vandring, hvarföre hon en gång med nesa afvisade
dem derifrån. Men en dag då han sjalvr*) var borta, kom a lejti
Tcärling med en barnunge på nacken in i stugan, dansade på golfvet
och klagade sig för dottren i huset öfver att "far gått henne för
nära". Flickan visade af henne samt hotade med far och presten,
men hon aktade det icke och sade:
1) Uti den a. k. Revisions-boken af 1653 nämnas ännu 12 klosterhemmansdelar
härstädes, eller rid Munkebos (i Bardlingbo, Norlanda och Dalhem), Lina i
Hörsne, Magnhuse i Gothem, Möllbos och Högbro i Halla, L. Björke i Atlingbo
KuUstäde i Vall, üppenbys i Boma samt Ängg&rda och Stenstuga i Björke,
2) J. Wallin, Gothl. Saml., I sid. 57. *) Elfvorna, dvergfolket. *) Husbonden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
