Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
ende af 12 trolur eller gärdsle-trinnor, att tyna 5 till 14 varpur
2-eller 3-bands-iun, att gräfva och kasta upp mullen af 25 famnar
nytt åkerdike eller rensa upp 50 famnar gammalt, att plöja ett
laups-land eller ett tunneland åker, och att -så 8 till 10 tunnor
säd, att såsom slèt-karl slå ett mans-slèt hömark, skära ett
tunneland säd, och att (två man) med val tröska 6 upp-slèt säd, af
hvilka hvarje innehåller 10 skupur eller tillsammans ett lass säd,
samt ändtligen att, sedan man böljat sita kvald, under den mörka
årstiden från qvällsskymningen till sängdags och från kl. 4 till 6
på morgonen binda en slinga eller strömmings-garn, som vanligen
år 20 famnar långt och 121 maskor djupt, samt att kunna ro ett
par åror och sätt ett garn. Likaledes skulle en qvinna eller
tjanstu-pejka under mor i huset, kunna sysla kräken, målka korna, klippa
ett lamb, räka höet efter en slèt-karl, under skörden ta’ upp råg
och binda skupor efter en dräng, plöja åker, karda och sticka en
strumpa äfven under det att hon går till sina tU-ärkor, (men ej
binda slinga, som är karls göra), samt i öfrigt gå mat-mor till handa
inom hus; men i gamla dagar sågs hon derjemte ej sällan både
skära, slå, klyfva trolur, m. m. och ro sin åra så väl som en karl.
— Endast genom så slitiga mödor för sig sjelf och de sina kunde
bonden i gamla tider draga sig fram. r .„„,
Fordom drefs åkerbruket städse i tre-säde, ’eller såddes första
året höst-säd det följande vår-säd och tredje året lades åkern i
trä-de; men det gamla två-skiftet brukades mest på örblandad mylla och
på klapperstens-åkrarna vid stranden’). För såningen nedsattes på
åkern sèdes-stikkur, hvilka utmärkte sèdes-malet eller såningens bredd.
Helst, om möjligt, sådde bonden på de s. k. sèdes-dagarna, som
voro sex, nemligen emellan gamla Sankt-Lars och Bart-messa, eller
egentligen de tre sista dygnen i rdjtus), hvilka ansågos vara de
lyckligaste för god skörd, utom de två s. k. gräs-dagarna bland dem,
som man alltid undvek, emedan det då gerna slog sig gräs i säden. Un-
’) Ännu 1861 brukades (af 60,000 tunneland åker) 12,137 uti tvfiskifte, mest
uti södra häradet. Berått, i Qotl. Hushdlln. Sällskap 1862, sid. 5.
J) Eöt-månaden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
