Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
sällan uppstått de envisaste rättegångar. Ty när stajn-jårdarna få
väl af släke bära de ofta bra råg *), isynnerhet som de för deras
läge vid hafvet äro vida mindre frust-nèma eller icke så ömma
för frosten. Då den glupnas) älven i dessa stenåkrar
lätteligen släpper vattnet igenom, behöfvas i dem sällan och aldrig
några diken, och ej heller lider säden der af något ogräs. Också ha
våra strandåkrar städse vidgats alltmera, så att Bunnäs i Sundre,
Hammaren3) och Nöju 4) uti När och Lau hvardera innehålla
omkring 200 tunneland och äro delade mellan lottegare i flera
kyrksocknar; och har man för deras eftersyn tillsatt särskilda gètares\
hvilka af bonden fingo fem sädes-s&upar och en kanna säd för hvart
tunneland samt en kysling 6) för ängsmarken. Alltså äro dessa steniga
sams- eller hop-aJcrar af ganska stor vigt, enär de till en god del
ge brödföda åt våra kustboar.
Sålunda voro åkerbondens mödor i gamla tider städse tunga
och ofta lönlösa, ty jordbruket sköttes här ännu långe på eländigt
vis, eller med allmän okunnighet och dåliga redskap samt utan
all offentlig hjelp eller något slags föresyn till ett bättre, men
tvärtom ofta under stort förtryck: allt drefs blott efter bondförstånd
samt i fars och farfars fotspår. Men folket var, som sagdt, härdigt,
tålsamt och städse tarfligt. Derigenom, och oaktadt den bristande
insigten i gårdsbruket, vanns visserligen stundom någon framgång till
bergning, men äfven genom den ständiga uppmärksamheten på
väderlekens skiften och andra yttre företeelser samt genom att rätta sig
efter de gamles erfarenheter, som uti minnet bevarades i skepnad
af ordstäf och hvilka man, jämte noggrannt iakttagande af ny och
nedan, vissa märke-dagar, m. m., vid allt följde med största
vördnad, ej sällan till den enfaldiges stora nytta: såsom då man företog
sig att gårdsla, skötte åker och äng, fiskade, var på jagt och når
man vårdade kräken eller skulle bygga, då man var i färd med att
’) I senare tider också potatis. Dock duger ej hautr-sldken så bra på lerjord, men
dess bättre på stajn-aur.
J) Lös, öppen såsom ett såll, hungrig. *) Land-udden 4) Nyan, den nya.
s) Åkervaktare (af gesta). •) Hö-såte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
