Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
korta styrelse och svenska maktens välbetänkta, fast ofta svaga
åtgärder till bistånd för det arma landet och till jordbrukets
upphjel-pande: Ön var i alla fall för aflägsen för hvaije hjelp. Också
känner man alltför litet om åkerbruket och hushållningen på Gotland
i dessa mörka tider. Likväl vet man härom något, dels ur
åtskilliga skrifter och dels genom berättelser af gammalt folk. Men
allt talar om åkerbrukets ringhet i jämnförelse med boskapsskötseln.
Detta synes både af Erik XIII:s intägter af Gotland (1412), då
jordbruksalstren (18 läster korn, 12 läster råg och 6 läster hafre)
utgöra i våra penningar blott omkring en sjunde del mot ladugårds-
rf
alstren1), samt utaf Öns ordinarie och extra ordinarie räntor (omkring
1650), då de förra alstren (288 tunnor råg, C98 t. korn, 375 t.
hafre, 20 t. gryn och 20 t. rofvor) kunna värderas till ungefär två
femtedelar mot de senare2). .
t
I följe af flerfaldiga landsplågor3) var mycken gammal åker
öfvervuxen af skog och stora ödefält funnos flerstädes under många
mansåldrar. År 1597 talas om 100 ödehemman, då 5 års
skattefrihet lemnades åt den, som åter upptog en ödegård4) och 1649
bönföll allmogen om hjelp och lindring för missväxtens skull, och
likaledes 1650, då landet åter lidit af "stor missväxt, dyrtsädesköp
och armod samt emedan en del slätt ingen våhrsädh utsått, o. s. v."
År 1652 anhöllo våra bönder, som hade "små hemman, såsom under
5 eller 7 marklejer, att få någon förmedling uthi syllfskatten, och
Hoburgs tingsmän bedja att få hålla en lijthen skuta om een 10 eller
12 läster, för att från andra städer hämta sädeskorn"; och 1662
klagade allmogen sin nöd genom sine herredagsmän, tingsdomaren
(länsmannen) Jöns H:n Gane och bonden Mas H:n Skote i Låjsta,
då "pestilentien uthi sanifelta tvenne åhr (1660—2) graserat, at
ungdomen heller vele qvittera landh och des föräldrar, ähn sigh
*) Perme-bref af 1412, uti k. Danska Geh. arkiv., genom C. G. Styffe.
2) K. Riksark. (A. Gahne, Bidr. t. Gotl. Hist. 1645—54, Disp., sid. 14 och 15.
3) Strelow, anger, äfven for senare tider, flera pestår, såsom 1040, 1348, o. 50,
1549, 79, o. 93, 1603 o. 19; äfvensom några af de säkerligen många
hungersåren, eller 1310 o. 75, 1586 o. 97 samt 1600 o. 21.
4) K. Riksark. (anf. st., sid. 12).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
