Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
dåligt, så stark, att han, med käppen till stöd för ena handen, med
den andra godt lyfte halftunnssäckar råg. Han var from och
rätt-tänkt, talade ofta i tänkespråk och var mycket gudfruktig med
böner och läsning morgon och afton, hvarunder "kardorna och rocken
hvilade", då, i fall barnet som läste högt tog miste på ett ord,
rättades det straxt af den gamle, ehuru han aldrig kunde läsa i bok.
Ty dagen före hans första nattvardsgång, förhördes han af presten
i Fader Vår, Välsignelsen och bordsbönerna som upplästes utantill;
och dermed vardt honom tillåtet att gå till Guds bord, han blef
husbonde, gifter karl, kyrkovärd och allt, samt var han en mycket
förståndig och af alla aktad man. Allt var enfaldigt den tiden,
hushållning och seder, samt tarfligt, men tämligen oterligt inom hus.
Ty bonden hade en timmerstuga utan loft och med ett enda rum,
hvaraf en stor del intogs af ugnen med den stora ligge-spisen
framföre samt sin ofantliga grue-packe’), som räckte så långt ut på
golfvet, att inan (ännu år 1800) satt på den och arbetade vid
eldskenet; och dervid satt ock gamla mor och på hand-tajn2) spann
ullgarn till byxor, tröjor, skjortor eller lakan. På gafveln voro
tvärhyllor för mjölkbunkar, vällingfat, bröd, m. m., och matbordet
slogs mellan målen upp mot väggen, ty det var så trångt i stugan;
men derinne stod dock alltid en bunn9) med mask-dricka*). I de
gamla bondegårdarna med flere parter5) fans ofta en haug-st’a eller
gäststuga för högtidliga tillfällen, eljest gemensam för gards-folken
och hvarest hvar part i sin särskilda kammare förvarade sitt förråd
af kläder; och i en s. k. ag-bode) på gården hade man dricka, öl,
kött, fisk och mjöl.
Bonden hade den tiden mera kräk, kor, getter och lamb, ty
all mark låg ännu ostängd och hvarföre boskapen trifdes väl;
derföre haddo folken gudt um mjalk samt ofta ost till sugil, hvarjämte
mjölk och vatten var dagliga drycken: också redo och flackade
gub-barne i Sudret bara på vallen för att se efter kräken. Men de,
som hade skog, sysselsatte sig knapt med något annat, ty den for-
’) Spis stock. 2) Slända. 3) Kar. 4) Surdricka på bryggmäsken och rosten.
5) Delar i gården, grannar. •) Matbod.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
