- Project Runeberg -  Åkerns sagor. Spridda drag ur odlingshäfderna och folklifvet på Gotland /
77

(1876) [MARC] Author: Per Magnus Arvid Säve
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

77

ges upp på sin spik- Af söt-saker hade man nog af de 12 eller
14 bikuporna i gärden ’), som gaf frukt och humle till husbehof.
Till jagten beredde man sjelf krutet. Gamle morfar hade sin
näs-fägnad medelst snus-pinan, hvaruti en bit tobak efterhand gnoddes
sönder; och en ålderstigen piga, som i all sin tid tjent i huset,
sköttes med ömhet och vördades af barnen såsom en slägtinge.
–Prosten Jöran Ekholtz i Fardhem (f. 1721, † 1793) var en aktsam
hushållare, som skötte sitt boställe, m. m. med mycken drift: ban
hade 66 nöt-kräk, gödde starkt sina jordar, sådde hvete, hade
utmärkt trädgård med mycket frukt och humle samt äfven både
mullbärsträd och valnötsträd, o. s. v. Men, det som må anses ganska
märkligt, är att han (enligt fullkomligt Säker uppgift*) redan år
1769 rensade 950 famnar dike och lät gräfva nya. — Dessa
förbättringar här och der i vårt jordbruk åstadkommos visserligen
utan någon större beräkning samt med ringa medel, men städse
utan farlig skuldsättning på jorden, helst vår tids vådliga
inteckningar då voro alldeles okända, och hvartill ej heller hvarken någon
förlagsdjerfhet eller befintliga lånetillgångar gåfvo någon anledning.
Men dessa förbättringar i åkerbruket tedde sig visserligen också
inom Stadens egovälde. Ty, oaktadt det att man redan 1653
för-budit borgarne att "söla sig med bonde-bruk och deras handtering",
hade stadsåkrarna vid Visby alltid varit af stadens innevånare väl
skötta, helst de hade rikligare tillgångar på gödningsämnen än
lands-boarne kunde erhålla; ja, Visby-åkrarne voro nämligen de
vackraste och en föresyn för alla. Men det, hvartill stadsjordarna
egentligen voro gifna och ämnade, nämligen att bära handels- och
fabriksväxter, såsom kräpp, vejde o. a., såg man ingenstädes till,
utan der såddes och skördades blott råg, hvete, o. s. v., eller liksom
bönderne brukade. Ty en gammaldags inskränkt borgarhögfärd,
eller det gamla att "ej söla sig med bonde-bruk", hindrade ännu länge
mången medlem af Välloflige Borgerskapet att med allvar gripa
till plogen och rätt använda Stadens ypperliga jordar. Så var till

>) Trädgården. *) DAG-BOK, m. m., (af J. E.), anf. st. Se: sid. 60, not. 1.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:56:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/akersagor/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free