Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
dem måtte påtrugas något storskifte, derest han ej sjelf funne för
godt att deruti ingå" l), allt till obeskriflig grämelse för von
Segebaden och alla dera, som förstodo Gotlands väl, men till dum glädje
för de enfaldiga och deras månge "förledare, sade han, som städse
fiskat i grumligt vatten och hvilket är Gotlands olycka": sålunda
och i följe af 1786 års N. Resolution (märkligt nog, utfärdad på
Sjusofvare-dagen!) återföll Gotland för långa tider i oreda och
dåsig overksamhet. Det är också med anledning af dessa
förhållanden som den ädle von Segebaden klagar öfver "vissa s. k.
ståndspersoner, hvilka mer en dels icke äro landets barn, men nog
skicklige at bemästra sig den enfaldige allmogens förtroende, at inblåsa
dem skadliga begrepp och upvigla dem till motsträfvighet emot
sunda förbättringars vidtagande". Men dermed var då Gotlands
odling och förkofran snödeligen och för långa tider såld åt
fåkun-nigheten. Och säkert är det, att, om storskifte då skett öfver hela
Gotland, hade olägenheterna deraf längesedan varit glömda, och att
det nu i stället haft sin folkmängd och sin beväring dubbelt så
r»
starka och sin afkastning fyra gånger så stor, hvarigenom Ön också
varit af ganska mycket större vigt för Moderlandet och hela
Norden, att Gotland, såsom von Segebaden sade vid 1769 års riksdag,
kunde bli "folkrikt, ymnogt, rikt, ja mäktigt!" — Visserligen hade
landshöfding C. O. von Segebaden ej mäktat drifva igenom allt
hvad han önskade för Gotlands förkofran, och frukterna af hans
storartade verksamhet mognade ej heller i hans tid; men han hade i
alla fall lyckats samla landets andliga krafter och ingifva ortens bästa
män en ny håg och många nyttiga åsigter i hushållningen, tankar,
hvilka efter honom snart framträdde i full verksamhet, så att stora
samhällsförbättringar omsider åstadkommos: han var Gotlands
sannskyldige landsfader enligt det gamla begreppet2). Också har väl
sällan någon embetsmän varit så väl förtjent de uttryck af djupaste
vördnad och tacksamhet, som Gotländingarne i sista stunden egnade
’) L. B. Falleman, anf. st.
2) I hans sigill står: CIVIS. OFFICIA. SACKA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
