- Project Runeberg -  Åkerns sagor. Spridda drag ur odlingshäfderna och folklifvet på Gotland /
92

(1876) [MARC] Author: Per Magnus Arvid Säve
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

92

belöningar af silfverskedar och jettoner för väfning, ylletröjors
förfärdigande, odling af lin, plantering af potates (1792, minst 6
tunnor), för trogen tjenst, hästslagt, m. m.; och omsider skänktes till
ett arbetshus, till en djurläkare o. a. betydliga summor, såsom
1,500 rdr af förste landtm. A. J. Lallér, 5,000 rdr (under vissa
vilkor) af handl. Kristoffer Gazelius, samt olika tillskott af frih.
Jacob Cederström, skeppare Georg Ekström och flera andra. —
Sålunda uträttade vårt Hush. Sällskap redan från sin början
visserligen rätt mycket godt, hvilket också synes af dess äldsta Handlingar,
som innehålla dyrbara uppgifter om Gotland och dess
hushållsväsende samt hvilka först samlades af dess sekreterare (sedan 1817)
konsist.-not. mag. Martin Gustafsson, då den verksamme
landshöfdingen friherre J. Cederström nyligen var blifven Sällskapets ordförande.

Ur nämnda sakrika "Berättelse" (af M. Fr. 1.) må här i
korthet anföras att ön i äldre tider, d. v. s. före 1791, "afkastade ej
på långt när spannemål till inbyggarnes årliga behof, fisket gaf då
som nu otillräcklig utkomst åt sina idkare, utskeppningen var
hufvudsakligen kalk, som då var fördelaktigt afsättlig, timmerhandeln
hade större tillgångar i landets skogar, hemslöjden var mindre väckt,
och de märkbaraste binäringarne, tjärubränning och
salpetertillverkning, öfvades och bibehöllos för skattskyldighetens skull". Af
landets ytvidd, närmast 28 qv.-mil, upptog den öppna åkern endast
Is (1,54) qv.-mil, äng och betesmark 3,08, utmark, skog och berg
19,93 samt insjöar och kärr 3,36, eller tillsamman 27^j; invånarnes
antal var (1791) 29,950 och (1840) 41,142. Nu (1841) alstras
spannemål ej blott till länets eget behof, utan derutöfver till
utförsel 12 eller 15,000 tunnor årligen1). Den öppna åkeijorden är 31

’) M. Fr. Ihre, anf. st. (i korthet): Men, vid jemnförelse mellan Gotland och
det närmast lika stora Blekinge, var (1840) det förras afkastning af säd och
små-gröda (inberäknadt potatis) blott omkring en fjerdedel mot det senares,
hvilket landskap också egde 35,676 boskapsdjur (af alla slag) flera än
Gotland, som sålunda hade ungefär lika många hästar, men färre får. icke hälften
af kor, blott en fjerdedel af oxar och föga mer än en tredjedel af ungboskap,
än Blekinge, — o. s. v., så vidt sora M. Fr. Ihre fö re 1840 och andre
sedermera kunnat utforska och följa ortens hushållning vare sig med ledning af
Hush. Sällskapets Oamla Handl. (som äro otryckta) eller efter dess
Berättelser (eller Tidningar) af hvilka förstnämnda många för flera år ännu äro
otryckta eller bristfälliga eller förkomna. Se: sid. 62, not. 2.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:56:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/akersagor/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free