- Project Runeberg -  Åkerns sagor. Spridda drag ur odlingshäfderna och folklifvet på Gotland /
93

(1876) [MARC] Author: Per Magnus Arvid Säve
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

93

(högst 35) tunland i medeltal på hvarje helt mantal, hvilket, å
linets närmast 1,100 tunland, gör 38,500 tunland öppen åker och
således 23 proc. mindre, än hvad myrarna, utdikade och
odlade, uppgifvas skola utgöra eller 50,000 tunland. Ena delen af
Öns åkrar, de s. k. strand-äkrarne, vid stränderna och bestående
mest af klappersten, gödas med släke och bära endast hvartannat
år råg (och numera potatis) men som ger det hvitaste mjöl; det
andra slaget åkrar, som består af blandad jordmån, brukas af
allmogen i tre-säde (somligstäds i två-säde) och gödes mer en dels
allt för svagt. Ståndspersoner nytja åkern vanligen i fyr-skifte samt
en och annan de senare åren i fullständigt vexelbruk. Rågen är
allmännaste sädesslaget, hvetet blott A deraf och kornet är af det
tvåradiga slaget, det s. k. Gumriks-kornet, som är af yppersta
slag och väger stundom 14 lisp. tunnan. Blandsäd, ärter och lin
ingå blott till ringa del i vårsädet, samt nästan intet af andra
rotväxter, än potatis. Med anledning af den snart öfverdrifna
potatisodlingen samt bränvinsbränningen (i 2,507 särskilda pannor) och i
följe deraf åkerns otillbörliga utvidgning, klagar Hush. Sällskapet
(redan 1818) att hela vår hushållning derigenom mistat sin
jemnvigt och inre styrka. Ty vår hushållnings svaghet var ännu länge
brist på gödningsämnen, hvilken härledde sig från de dåliga
ängarna och en allt för ringa boskaps-stod. Så funnos i länet blott
10,530 hästar, 3,132 oxar, 11,291 kor, 7,356 ungboskap och 35,434
får, eller tillsamman 67,743 st. djur’). Till plöjning brukade
allmogen ännu drègt-plogen (kroken) och att stubbplöja åkern hette
att rita, hvilket kan anses uttrycka, att blott en grund ritsning
sker i jordens yta. Likväl ha under de senare åren flera bönder
lagt sig till bättre jordbruksredskap: så är vändplogen
(stjernsunds-plogen) (1841) nu allmännare, mullfösan är allmänt men sladden
ännu sällan begagnad och bill-harfven icke okänd; och först 1840
kunde en täflingsplöjning här anställas. Dock ännu länge var det
tidsödande bruket af val (slaga) vid tröskningen ett stort hiqder för
sädesodlingens utvidgning, o. s. v. Ändock äro åren 1826—40 till
’) Se not. å föreg. sida.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:56:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/akersagor/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free