Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
åker odlade: myrmarker 322 tid, skogs- och hagmark 249 tid,
gammal ängsmark’ 71 tid, d:o sidländ 42 tid samt dessutom 316 tid
eller tillsamman 1,000 tid. — Vidare talas i nämnda "Berättelse"
utförligt om, bland annat, myrarnas aftappning (enligt uppgjordt
förslag af G. Steffens, se här nedan sid. 116), kalkbränning,
skogshushållning, fårskötsel och väfnadsslöjd, djurläkare, räfvens utödande,
fisket, stenhuggeri, salpeter, spinnhus och arbetshus samt
färgväxter, m. m.; men det anförda må här vara nog.
Emellertid voro redan före år 1800 tröskverk här i gång och
äro länge sedan så allmänna, att ganska få 1 hemman finnas, som
ej ha eget tröskverk, hvilka alla äro förfärdigade af infödde
mästare: detta vitnar om att "Gotlands allmoge icke uraktlåter
tillegna sig sådana uppfinningar och förbättringar, hvilkas nytta den
sjelf inser"’). Enligt säkra uppgifter2) "bygdes för handl. J. N.
Donner på Klintabys det första tröskverk" af fabrikören Tobias
Lang i Kopparsvik, en tysk ungrare8). Men bland
tröskverksbyggare af menige man må nämnas: den s. k. "stor-snickaren" Gabr.
Mällings i Ejsta 4), som 1807 bygde det första tröskverk i socknen,
*) M. Fr. Ihre, anf. st. och L. B. Falkman, anf. st., sid. 164.
2) A. J. Lallér ooh N. Klingvall, rådman. — Mjölnaren Sv. Cedergren i
Kopparsvik säger sig (uti Hush. Sällsk. Handl. 11., sid. 515) "först uppfunnit,
inventerat och bygt tröskverk här på Landet".
3) Denna (f. 1760, † 1836), med ett godt mekaniskt hufvud och på sin tid en
temligen bildad tekniker, var en mångfrestande man, som efterlemnat flera
skrifter och ritningar öfver sina rön och uppfinningar, äfvensom modeller till
hvarjehanda hjul- och qvarnverk samt andra maskiner, m. m., och som nu äro
genom hans son, fabr. J. D. Lang skänkta till Gotlands Forn-sal. Också var
Tob. Lang en ifrig odlare, begagnade 1814 vàndplog, sådde klöfver och
timotej samt försökte odla färgväxter, såsom vejde och kräpp, hvarvid han visade
att Gotlands-krappen färgade rödare och bättre än den franska, hvarföre han
erhöll K. Landtbruksakademiens stora medalj. I Kopparsvik bygde han
tröskverk, som äfven drefs med vatten eller dragare samt mjölqvarnar, valk,
oljeslageri och benstamp, förestod en tid Donnerska såp-fabriken derstädes,
sysselsatte sig med stor-fiske och uppfann, bland mycket annat, harpunskott,
användt till själ-fångst, eller det samma som norrmannen Föens uppfinning att
skjuta valfiskar, o. s. v.
4) Enligt sägen skall vår store Christoffer Polhem räknat sig i slägt med Mäl-
lingskarlarna uti Ejsta och sändt dem åtskilliga vängåfvor; och visst är att en
majqr-mekanikus Polhem mellan åren 1792 och 1805 varit hos dem på besök
och, bland annat, skänkt dem en vändplog, ett redskap som bonden ej förstod
sig på, men länge förvarades på vinden såsom ett hederligt slägtminne, tills
det omsider verkligen brukades i åkern. Gust. Ad. Kolmodin, f. i Eista 1792,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
