- Project Runeberg -  Åkerns sagor. Spridda drag ur odlingshäfderna och folklifvet på Gotland /
95

(1876) [MARC] Author: Per Magnus Arvid Säve
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

95

nemligen på kyrkoh. Gust. Kolmodins gård, Stjernarfve; Mikael
Gottberg (f. i Sproge 1783), sora tjent 15 år i Eista prestgård, var
eu lärjunge af G. Mällings och hade i sin tid bygt 156 tröskverk
samt 70 qvarnar och sågqvarnar, hvarföre han 1856 fick medaljen

o

"För Medborgerlig Förtjenst"’). Lars Nicl. Åkerman på Sindarfve
i Hemse (f. 1781), en ovanligt skicklig man och Gotlands snällaste
tröskverksbyggare, hvilken, utom allt annat, förfärdigade en stor
mängd tröskverk, vindmaskiner och qvarnar, först i prestgårdarna
och snart hos många bönder; ja, "Hemse-Åkerman" reste med flera
tröskverk, som ban sjelf gjort hemma, både till Skåne och
Tyskland för att uppsätta och ställa dem i gång; samt den älste af dem
som ännu lefver, 95 år gammal, Nils Simundsson Vallin (f. i
Källunge 1780), hvilken har bygt omkring 70 tröskverk, m. m., hvaraf
20 blott uti Vallstena socken. Han berättar, att det första
tröskverk han såg var 1795 på Skäggstäde i Källunge; men redan förut
fans på Roma kloster ett dylikt, som hade trösktunnan af 7 till 8
alnars tvärmått och flera onödiga valsar, o. s. v. samt var deraf så
tungt, att det måste dragas af fyra par starka oxar, hvarföre det
också snart måste ändras, liksom efterhand flera af de älsta
tröskverken, som voro bygda med vertikalt gående yttre storhjul, inne
uti hvilket dragarne gingo, och af hvilka det sista ännu på
1850-talet fans på Värplösa i Björke. Så kommo tröskverken, allt från
1790-talet, hastigt i allmänt bruk öfver hela landet, och år 1799
fans, som sagdt, ett sådant på Klintebys och som drogs af 4 par
dragare samt 1800 på Roma kungsgård, hvilket senare äfven dref
en stål-qvarn för målning 2), liksom sedermera efter hand hos flera

kronofogde. Säkert är ock, enligt grafstenarnas intyg, att både en Joh.
Pol-hammer Stora Mällings († 1749) och en Christopher Joh:n Polhammer St.
Mällings († 1763) under sina grushällar hvila på Ejsta kyrkogård.— Gabriel
Mällings, "stor-snickaren", var ett mekaniskt hufvud på sitt vis, stortalig och
stolt öfver sin påstådda slägtskap med Polhem, hvarföre han också sagt: "Dä’
kundi ha’ gat flajre store ka’lar, utum Polhem, ör Mällings gard, bara di haddi
lärt si’ skrejfva!" Och om sin namnkunnige frändes snille yttrade han sig
sålunda: "U da han haddi slungi’ hop säjna äuträkkningar, gärde’n probatum
ej qvadraten u da gick dä ej hop!"
’) Gotlands Läns Tidn. 1856, n:o 16.
s) Hilfeling, anf. st., I., sid. 200 och II., sid. 158.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:56:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/akersagor/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free