Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
land; och mången förståndig bonde hade ryckts med af den stora
rörelsen till ett bättre. Men, då man sålunda sett hvilken nyttig
föresyn i hushållningen några %å bildade åkerbrukare mäktat gifva
allmogen, må man anse, att det visserligen är en skada för våra
landtmän att Roma kungsgård, som ligger midt på Ön och har den
yppersta jord, ej framgent och till föredöme för en hvar kan skötas
af landshöfdingarna sjelfva, boende på stället, och af hvilka den
siste, frih. J. Cederström, afträdde 1831. Men fordom och till
omkring 1820 visste man ej af annat, än att hvar och en, som hade
jord, bonde eller boställshafvande tjeusteman, sjelf skulle sköta sin
jord: att ha hyre-jård eller att arrendera en gård var då en
alldeles okänd sak.
Emellertid hade hushållningen] på Gotland inträdt i ett nytt
skede. — Isynnerhet vid slutet af de stora krigen (1814—15), som
medförde spannemålsprisernas hastiga höjande, utvecklades vårt
odlingsväsende ganska mycket. Ty då rågen omkring 1797 blott stod
till 2 rdr 32 skill. (eller 2,67) eller högst 3 rdr, betaltes den en 15
eller 18 år derefter med 12, 14 rdr tunnan: och derföre grep
något hvar villigare till plogen. Också började allt flere af allmogen
sköta sina hemman med förståud, att de snart hufvudsakligen kunde
lefva af sitt jordbruk; och det ansågs snart vara eländigt om en
åkerbonde nödgades köpa säd, liksom strandbonden tillförne ansett
för skam att köpa sin hus-fisk. Och till allmänhetens trygghet för
möjliga missväxter blefvo genom landshöfding C. F. Aschling (1812
—17) socken-magasin1) allestädes åter upprättade, en sak af så
’) Redan 1668 egde S:t Maria-kyrkan i Visby sitt eget sådes-hus (J. Wallin,
A. G. W., I., sid. 1370); àr 1758 skref landsh. Dt dr. Taube, som kallas "en
god herre", till konsistorium om magasiners upprättande på kyrkohvalfven (0.
W. Lemke, anf. st., sid 548); år 1775 är sockenmagasinet i Lau till
kyrkomagasin förvandladt; år 1785 klagar kyrkoh. Nils G:son Herlitz i Öja (uti
bref till von Segebaden) att han mot Bin vilja måst till Regala Bränneriet i
Visby lemna säden ur kyrkomagasinet i Hamra, hvilket 1765 om hösten var
inrättadt till kyrkans upphjelpande och som genom lån till utsocknes haft sin
mesta förkofran, ty dessa betala dubbelt eller 8 kappar i ocker på tunnan. —
ehuru säden kunnat bättre användas eller till brödfoda för socknens nödlidande;
år 1803 uppmauas presterskapet till sockenmagasiners upprättande; och 1804
innehöll t. ex. Närs socken-magasin 284 tunnor, samt det i Lau 222 tunnor
{Konsist. Prot. 1803 och 1804). — Hush.-Sällsk.-s Års-Berätt. för 1844, sid. 26.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
