- Project Runeberg -  Åkerns sagor. Spridda drag ur odlingshäfderna och folklifvet på Gotland /
128

(1876) [MARC] Author: Per Magnus Arvid Säve
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

128

ren först ha utdikats, sedan skulle den lösa myllan fått tid att
luftas och sätta sig, hvarunder det sura kalla djupet småningom
torkat ut och så skulle vallen sin runda tid i ro fått alstra skog, som
der så villigt går till och hvilken omsider beredt myren först till
foderodling och slutligen till sådd också af säd, m. m. Sådana äro
naturens, folköfvertygelsens och den menskliga odlingens
förhållanden och samverkan: allt sådant tager tid, långa tider för att riktigt
gäsa ut och förenas, men man hade härvid allt för brådt om. —
Men härigenom är i alla fall, ehuru mycket arbete är spårlöst
försvunnet, ändock mycket undangjordt för framtiden och många
erfarenheter vunna, som redan visat sin nytta vid de flera smärre
myrodlingarna på flera andra håll1), dyrbara erfarenheter, hvilka
en gång, under andra och lyckligare omständigheter, skola högeligen
underlätta nya myrodlingsföretag, hvarigenom våra odlingsfält så
betydligt komma att utvidgas och våra skördar att fördubblas,
visserligen till nytta för allmänheten, men dermed lika säkert till ära för
dem, som här vid lag brutit isen.

Hvad som, utom menighetens betänklighet vid myrlotternas
hinderliga blandning och den stora kostnad som myrodlingar fordra,
städse afskräckt äfven våra företagsammare landtmän från
uppodling af myrfälten, år osäkerheten om riktningen, i hvilken
afloppsdiken rätteligen skola läggas, för att ovilkorligen från de
vattendränkta och sidlända markerna afleda allt myrvatten. Derföre
fram-stålde förste landmätare A. Asplund (f. 1804, † 1866), som våren
särdeles skicklig och högligen aktad embetsmän, i Hush. Sällskapet
först 1854 mundtligen samt 1855 skriftligen ett tänkvärdigt och
visserligen utförligt förslag om "en allmän afvägning och utdikning
af landets all vattendränkta och vattensjuka mark". Enligt denna
skulle, sedan afvägningar af icke blott sjelfva myrfålten utan jämväl
deras laggar eller omgifningar blifvit utrönt samt medelst
staknin-gar var visadt hvarest de råtta vattenleden framgå, en hvar
jordegare (eller i förening med flera) kunna, med visshet om rätta rikt-

’) Hush. Sällsk. Berått, uppläst 1850, sid. 3 och 32, o. s. v.; uppläst 1851,
sid. 34, o. s. y.j för 1851, sid. 39 och 42; samt 1852, sid. 45, o. s. v.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:56:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/akersagor/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free