Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmänna Konst- och Industriutställningen i Stockholm 1897
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kor, men nu 1,700,000, hvilka dessutom i rasernas kvalitet betydligt öfverträffa den
stam, som förefanns det förstnämda året.
Men ännu mera lysande ter sig utvecklingen på skogshandteringens område.
Utförseln af oarbetade trävaror, som år 1866 knappast torde ha öfverstigit ett värde
af 30 millioner kronor, har nu hunnit till 120 millioner och därutöfver, och i
närvarande stund är Sverige det förnämsta trävaruexporterande land i världen. Den
svenska skogshandteringen sysselsätter minst 25,000 arbetare och har till sitt förfogande
världens största sågverksanläggningar. Vid sidan af denna råvaruindustri har uppstått
en träförädlingsindustri, af hvars alster utföras för mer än 20 millioner kronor årligen.
Ser man på bärgsbruket, så brötos för en mansålder sedan endast en half
million tons järnmalm årligen, men numera har denna siffra ökats till två millioner tons
eller fyra gånger så mycket. Tackjärnstillverkningen hade då ännu ej hunnit till
250,000 tons årligen, men har nu stigit till 500,000 tons. Vida starkare är dock
utvecklingen inom stålindustrien. Vid 1860-talets midt producerades i Sverige endast
omkring 7,000 tons årligen, nu däremot 170,000 tons.
Belysande i afseende på den industriella utvecklingen är äfven
arbetarepersonalens numerär. Medan denna år 1866 vid landets samtliga fabriker, med undantag af
mejerierna och sågverken, uppgick till icke fullt 40,000 arbetare, så sysselsättas nu
mera minst 130,000 arbetare inom dessa industrier.
Gjuterier och mekaniska verkstäder hafva under samma tid ökat värdet af sin
årstillverkning från 8 millioner kronor till 53 millioner, sockerraffinadierna och
sockerbruken från 13 millioner till 57 millioner, pappersbruken från 3 millioner till 13
millioner o. s. v. Värdet af hela årstillverkningen inom den svenska industrien, oberäknadt
mejerihandteringen och sågverken, torde nu uppgå till minst 400 millioner kronor
årligen. För trettio år sedan nådde det knappast fjärdedelen af denna summa.
Sammanlagda värdet af Sveriges import och export uppgick år 1866 till 220
millioner kronor. Xumera har detta värde sprungit upp till inemot 700 millioner.
Af handelsflottan har segelfartygens tontal endast vuxit från 250,000 till 370,000,
medan ångfartygens uppgått från 14,000 till 180,000. Sammanlagda tontalet af in- o^h
utklarerade fartyg i utrikes fart har vuxit från 3 millioner tons till 12 millioner.
En synnerligen tillförlitlig mätare på det allmänna välståndet, i all synnerhet
bland det s. k. småfolket, torde man finna i våra sparbankers tillstånd. Och i
jämförelse med dessas kapital år 1866 visar dess nuvarande ställning en rent af oerhörd
blomstring. Medan för 30 år sedan i landets sparbanker innestodo endast 38 millioner
kronor, har det sparade beloppet nu vuxit till öfver 350 millioner.
Jämsides med denna materiella blomstring har den andliga odlingen fått ett
uppsving, som ställt de skandinaviska folken i nivå med de främsta kulturstater i världen.
Vi ha redan i förbigående vidrört en del uppfinningar, hvilka kommit en af våra nu
mest blomstrande näringar till godo. Ingeniörsvetenskapen och ingeniörsbildningen ha
under de senaste trettio åren utvecklats på ett rent af häpnadsväckande sätt, och om
vi svenskar än icke i denna utvecklingshistoria kunna inregistrera mer än några namn,
som satt märken för evärdeliga tider i utvecklingen, så kunna vi dock inom vårt land
och folk uppvisa snart sagdt en teknisk allmänbildning, som sträcker sig till en stor
del af nationen. Flere af våra mekaniska fabriksarbetare rekryteras sålunda från de
tekniska yrkesskolorna, ingeniörer föra lokomotiv eller ha på annat sätt trängt ned i
den stora arbetsmarknaden.
I de djupa arberareleden har kunskapstörsten icke blott blifvit väckt utan äfven i
vida kretsar tillfredsställd. Folkskolorna äro numera jämte sin öfverbyggnad,
fortsätt-ningsskolorna, verkliga medborgerliga bildningsanstalter, och i de stora städerna ha
genom enskildt initiativ och offentligt understöd verkliga arbetareakademier, de s. k.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
