- Project Runeberg -  Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Revy i bild och ord /
19

(1897) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholm i början af 1500-talet af Otto Sjögren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sätta sig. Som gemensam uthamn för de i mer skyddadt läge uppvuxna köpingarne
Sigtuna, Birka, Strengnäs och Telge betraktades denna plats. Man fann
nödvändigheten af att befästa den, då köpingarne hemsöktes af esternas härjningståg. Sannolikt
har redan Erik den helige tänkt härpå och vidtagit några åtgärder i sådant syfte:
något minne däraf har väl gjort, att Stockholm satt hans bild i sitt vapen. Visst är,
att hans son Knut Eriksson utförde det första befästningsverket, hvilket sedan
förstärktes af Birger jarl. Då platsen sålunda blifvit skyddad, drog sig rörelsen dit, och
utländske män, i synnerhet tyskar, gjorde sig där hemmastadda.

Då Birger jarl, »Stockholms grundläggare», tillträdde förmyndareskapet för sin
son Valdemar vid år 1250, var Stockholm redan ett uppblomstrande stadssamhälle, där
de tilltagsna hansestäderna Lubeck och Hamburg hade landsmän att tillgodose och
intressen att bevaka. I Lubecks arkiv omtalas ett i Stockholm afgifvet
fördragsdoku-ment redan 1243. Birger jarl utfärdade vid 1250 de första privilegierna åt ett
stadssamhälle, som alltså då var sedan gammalt grundadt. Som främlingsstad hade detta
samhälle växt upp, ty det var egentligen de inflyttade tyskarne privilegierna gällde.
Men som svensk stad skulle den utveckla sig, så var jarlens mening. I fördraget med
Lubeck hette det: »Om någon från eder stad bo i vårt rike, vilja vi, att de må följa
våra lagar och i öfrigt kallas svenskar.»

Den forna gränsholmen hade nu blifvit stadsholmen, hvilken omgafs med murar
och försågs med ett befäst torn, Kärnan, hvilket jämte den omgifvande »förborgen»
blef kungligt slott. Den betecknades till en början rätt och slätt som »Holmen»,
la-tiniseradt Holmia. t Af de nedslagna pålar, som uppburo skeppsbryggorna och afstängde
inloppet, torde namnen Käpplingeholmen och Stockholmen bildats, vittnesbörd om den
blandadt svenska och tyska befolkningen, ty det svenska namnet käpp motsvaras af
det tyska stock. Man kan ock tänka på de stora upplagen af stockar och annat
trävirke. Sägnen om den urhålkade stocken, som inneslöt de flyktande Sigtunaboarnes
skatter och dref upp vid Holmen, synes däremot vara ett otympligt fabrikat från en
senare mytbildning.

Under Folkungatiden växte Stockholm upp till en befäst hufvudstad; det är den
ingalunda minsta skapelsen af denna storslagna tid. Slottet reste sig allt starkare,
mu-rarne med sina torn och välförvarade portar gåfvo det bättre skydd och innanför dem
utsträckte sig mellan husrader de båda >långgatorna», Öster- och Västerlånggatan,
omkring Stortorget och de därifrån utlöpande smärre gatorna. Mellan slottet och
Stortorget uppfördes af de inflyttade främlingarne storkyrkan, hvilken helgades åt S:t
Nikolaus, köpmännens skyddspatron. Bland träbyggnaderna höjde sig ståtliga
trappgaf-velshus af sten; ett af dem var rådhuset vid Stortorget. Den uppväxande staden fick
prägeln af den katolska kyrkans herradöme. Efter hand lade kyrkan beslag på ett
vidsträckt område dels i staden, dels i dess närmaste omnejd. Under Magnus Ladulås
grundades Gråmunkeklostret på Gråmunkeholmen, senare kallad Riddarholmen. Som
kyrklig stiftelse grundades af hertig Valdemar Helgeandshuset på likbenämda holmen.
På norra malmen vid foten at Brunkeberg grundades Klara nunnekloster. Jnom staden
reste sig Svartbrödraklostret, grundadt af Magnus Eriksson; för beredande af nödigt
utrymme åt detsamma måste man flytta stadsmuren längre söderut. Österut på
Norrmalm byggdes Jakobs kyrka, och längre upp på höjdsträckningen af Brunkeberg
an-lades S:t Görans hospital, där spetälska fingo vård. På södra malmen hade man
»kors-kapellet» (i närheten af Katarina kyrka) samt Maria Magdalenas kapell.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:59:25 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/akisfsh/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free