- Project Runeberg -  Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Revy i bild och ord /
74

(1897) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstutställningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ning inom den svenska konsten — måleriet och skulpturen — som ur nordisk
mytologi och svensk hjältekrönika sträfvar att suga musten för uppammande afen nationell
konst. Blommer har målat intagande sagobilder, Wahlbom har gifvit lifiiga bilder ur
Gustaf Adolfs bragdhistoria, Molin och Ovarnström ha modellerat gudar och asar och
fornnordiska hjältar. Af de unga börja Malmström och AVinge att upptaga samma
ämnessfär — med ett ord: det fornnordiska är på modet.

Tronföljaren, sedermera kung Carl, själf är en af de ifrigaste ifrarne för odlandet
af denna konstriktning, och från tronen utgå mäktiga impulser till skapandet af en
nationell konst, hvilken man är nog sangvinisk att tro kunna uppblomstra endast genom
motivens förläggande till historiska epoker, då det nationella kynnet tagit de mest
pregnanta eller helgjutna uttryck.

Alen motiven gifva ej andan i konsten. Det nationella förblef en skylt, en
etikett utan motsvarande innehåll. De svenska konstnärer, som begifva sig till Paris,
lära sig den franska tekniken, hvilken nu som alltid står på höjden af samtidens, och
med tekniken och Parisluften, under musei- och ateliervandringen insupa de småningom
något af 1’esprit gaulois, och när deras arbeten komma hem till utställningarne visa de
prof på en fransk konst, tillämpad på nordiska motiv, liksom dtisseldorfarne utställa
alster af en tysk konst med ämnen från hembygden.

Emellertid begynner konsten här hemma att lefva. Alan tror sig vara på väg
att skapa en svensk konst, intresset hos konstnärerna som hos publiken är stegradt
i betydlig grad. Från tronen utgå kraftiga uppmuntringar, och akademien har en
aldrig sinande tillströmning af adepter. En betydande faktor i sträfvandet att
popularisera konsten och göra henne tillgänglig för den stora allmänheten är träsnittet, den
enda reproduktionsform som tiden känner, och som äfven ganska flitigt odlas. En
banbrytande, väckande och hedrande uppgift i detta hänseende får den under 60-talet
grundade Ny Illustrerad Tidning, i hvilken en mängd af nutidens mera betydande
konstverk, hufvudsakligast svenska, spridas ut till en större allmänhet.

Men afsättningen af konstnärernas arbeten går trögt, och när denna väsentliga
förutsättning för konstens blomstring saknas, är tydligt att det vaknande intresset, den
ideella uppmuntran, icke stort bidrager att göra konstlifvet kraftigt. Det är sant, att
kung Carl är en ifrig och frikostig köpare, som icke låter sig ledas af partiska hänsyn,
utan söker vara rättvis mot alla riktningar, att Nationalmuseum årligen förvärfvar några
konstverk, vid inköpen följande samma prisvärda grundsats, och att äfven privata
mæ-cenater i sin mån beskydda konsten och konstnärerna, men redan nu förspörjas
verk-ningarne af den disproportion, hvilken sedermera blir allt mera kännbar, och som
kulminerar i våra dagar i missförhållandet mellan antalet af konstutöfvare och antalet af
köpare till konstverken. Akademiens skolor, hvilka i allmänhet arbeta under insiktsfull
ledning, alstra redan nu, jämte några verkligen eminenta konstnärer, hvilka genom
talang och begåfning höja sig hufvudet högre än folket, å ena sidan en betydande klass
af dilettanter och å den andra ett konstnärsproletariat, hvars skuggsida måhända icke
i denna mera gemytliga tid med sin starka böjelse för konstnärsafguderi framträder så
skarpt som i våra dagar, då kampen för tillvaron är mera obarmhärtig och
hänsynslös än för ett trettiotal år sedan.

Dilettanternas skara hade i en ej ringa grad ökats, sedan akademien öppnat en
målningsskola för fruntimmer, och dilettantismen kunde nu mera än tillförene uppträda
i konkurrensen med ett visst anspråk på att vara auktoriserad, nedtryckande priserna
och spridande konfusion bland allmänheten angående det äkta konstnärliga.

Det förhållandet, att vårt land är för fattigt för att tillåta konsten lefva ett rikt
och blomstrande lif, förbittrade då som nu hela konstnärsvärlden. De svenska målare,
som sett och lefvat med lifvet i de stora konstcentra i utlandet, finna vid sin hemkomst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:59:25 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/akisfsh/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free