- Project Runeberg -  Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Revy i bild och ord /
75

(1897) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstutställningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

våra förhållanden allt för trånga och längta åter ut. Flere af dem arbeta på att skaffa
sig en marknad på utlandet, och den fosterländskhet i konsten, som officiellt
proklamerats, kontrasterar ganska skarpt mot dessa tendenser hos de hemmavarande
konstnärerna att tränga igenom utåt, att om möjligt för alltid emigrera.

Här hemma gör man emellertid äfven på privat väg åtskilliga ansträngningar
för att bereda marknad åt den inhemska konstproduktionen. Konstföreningen är i
ständigt växande, och i samma mån som dess medlemsantal ökas, i samma grad
stegras äfven dess köpkraft. De akademiska utställningarne presentera konstnärerna för
allmänheten och utgöra, på samma gång de gifva tillfälle till en öfverblick öfver den
allmänna nivån, ganska goda marknadsplatser. De svenska konstnärerna skicka äfven
arbeten till grannlanden, och idén om allmänna skandinaviska konstutställningar
omfattas med intresse. Ar 1861 är den andra utställningen af detta slag anordnad i
Kristiania. Annu mera omfattande blir utställningen i Stockholm 1866, för hvilken
Nationalmuseet första gången öppnades, och med hvilken ett skandinaviskt konstnärsmöte var
förenadt. Den närmast följande nordiska konstutställningen ägde rum i Göteborg 1869.

I det föregående ha vi något vidrört de olika riktningar och utländska
strömningar, hvilka under denna 60-talets liffiga konstepok göra sig gällande inom det
svenska konstlifvet utan att dock tillföra detta några ledande, samlande element, med hvilka
en inhemsk konst kunde uppbyggas. Det är genren som är förhärskande, att ej säga
behärskande, genren i små format, nätt eller rörande berättad. När man försöker sig*
på genreartade uppgifter, som kräfva stora dukar, så mötes detta af opposition.
Landskapet är idylliskt eller fylldt af stämning, och det är endast sällan de stora
passionerna lössläppas i landskapsbilden såsom hos Markus Larsson, eller man sträfvar att
komma naturen in på lifvet såsom fallet är med Alfred Wahlberg, hvars namn också
därför blir »ett tecken, hvilket emotsagdt varder», en signal till opposition och det
nyas strid mot det gamla. Asasagans tolkare stodo snart som en isolerad grupp utan
att kunna bilda skola, men det historiska måleriet kommer mot slutet af 60-talet in
på en ny utvecklingsstråt, och impulsen därtill utgår från Miinchen, dit en hel del af
akademistipendiater och elever begifva sig med Pilotys namn som ledstjärna.

Vi nämde här ofvan den skandinaviska konstutställningen i Stockholm 1866,
och vi skola något uppehålla oss vid denna såsom vid en milstolpe i denna återblick.
Allmänna reflexioner gifva framställningen en alltför sväfvande och vague karaktär för
att den skulle kunna i längden fängsla intresset. Det är därför vi hafva valt en fast
punkt, från hvilken vi kunna öfverskåda ett konkret material, och här nedan skola vi
presentera några af de förnämsta konstnärsnamn och de mest representativa
konstverk, hvilka för 30 år sedan upptogo allmänhetens uppmärksamhet, för att därigenom
belysa de allmänna synpunkter som ofvan framställts.

* # v



Man väntade en stor tillslutning till 1866 års skandinaviska utställning af
grannlandens konstnärer, och för att vidtaga nödiga mått och steg till främlingarnes »nöje
och bekvämlighet» tillsatte Konstnärsklubben en komité, bestående af hrr F. v. Dardel,
G. W. Palm, M. Winge, Z. Blackstadius, A. Berg, U. Troili, C. T. Staff, A. Koskull,
G. Brandelius, W. Wallander, J. P. Södermark, F. Rydberg, E. Wahlqvist, H.
Salm-son, A. Törnqvist, A. Malmström, L. Cantzler, G. Hafström och O. Berg.

Det rådde också mycket lif inom den svenska konstnärsvärlden den närmaste
tiden före utställningens öppnande. Alla voro sysselsatta med förberedelser för att
blifva värdigt representerade. I tidningarne läste man då och då notiser om, att det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:59:25 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/akisfsh/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free