- Project Runeberg -  Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Revy i bild och ord /
111

(1897) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utställningens öppnande af A. H—m

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och anspråkslös till sitt yttre, samt till sitt inre innehållande blott ett enda rum. Men
detta är stort och rymmer ej blott ett fullständigt och välordnadt postkontor och
telegraf-expedition, utan äfven 8 från hvarandra med icke ljudledande väggar skilda
telefonskrubbar, och i ett hörn af rummet kan man se en vexlingsapparat för
telefonsamtal, där en ung dam tjenstgör såsom »telefonfröken».

Ej långt från post- och telegrafpaviljongen reser sig Rygheimer & Bcckcrs
paviljong, hvilken vi förut omnämnt å sid: 43. Den är nu fulländad efter ritning af
arkitekten G. Wickman och är genom sin egendomliga form och utstyrsel egnad att
draga uppmärksamheten dit. Det inre är däremot en vanlig hattbutik med herr-
dam-och barnhattar uti glasskåp omkring väggarne.

Men låtom oss gå tvärt igenom Industrihallen till planet å dess andra sida. Vi
hafva då snedt öfver till venster Hultmans chokoladfabriks paviljong. Den är uppförd
i ett slags nordisk trästil med ett torn på taket och tager sig mycket bra ut. Det
inre har intet anmärkningsvärdt att bjuda på, och hela rummet är egnadt åt
choko-ladberedning.

Strax vid sidan därom synes ett litet tempel byggdt öfver den så kallade
Diamantbrunnen. Den är en af diamantborrningsbolaget i berget borrad 35 meter
djup brunn, som gifver ett särdeles godt vatten. Brunnen lärer vara borrad på
initiativ af professoren, baron Nordenskiöld.

Stiga vi nu upp för den breda trappan, så komma vi ej mer än halfvägs, förr
än vi äro i valet och kvalet, om vi skola gå till höger eller venster. Trappan delar
sig nämligen i två armar, skiljda af ett väl utfördt och med ormbunkar m. m.
plan-teradt stenrös. Trappan till höger leder till kungl. jagtklubbens paviljong och den
till venster till den Martinska utställningen. Vi välja vägen till höger och komma
således till Jagtpaviljongen, uppförd efter ritning af arkitekten F. Lilljekvist och af oss
förut å sid. 62 omnämnd. Den är nu färdig och tager, sig förträffligt ut i en stil, som
just passar en jagtpaviljong. Den är mycket liten, och trängseln af tillströmmande är
stor. Till sitt inre är den dekorerad med jagttroféer, och på golfvet ligger en stor
uppstoppad elg. De små utbyggnaderna äro upptagna af en utställning af äldre och
yngre jagtgevär, jagtknifvar etc. och öfverst på väggen, midt emot ingången är fästadt
hufvudet af en af konungen skjuten elg.

Utkomna hafva vi midt framför oss Encsonska tält- och pcrsicnneutställningen.
Byggnaden har utvändigt intet anmärkningsvärdt. Aflångt fyrkantig till sin
grundform och utan dekorationer ser den ut som en snygg lada. Invändigt föreställer den
ett stort tält, hvars fönster äro försedda med persienner, hvilka utgöra ena delen af
utställningsföremålen, och midt i rummet äro utställda ett stort och tvenne mindre
tält, egnade för läger samt för trädgårdar och parker.

Går man vidare, så kommer man rakt fram till en barrier. Man kan nu välja
att fortsätta rakt fram till Hasselbacken eller upp till Byströmska villan, som äfven
blifvit införlifvad med utställningsområdet och inom sina murar innesluter återstoden
af den stora Konst- och kulturhistoriska samling, hvilken af herr Christian Hanuner
hopbragts och ännu icke af honom i utlandet försålts; en aktningsbjudande och
intressant samling olika föremål af mestadels specielt svenkt intresse (målningar, möbler och
minnen af svenska personligheter). De ursprungliga samlingarne, hvilka i vida kretsar
voro kända under namn af »Hammers museum» och inrymda dels här i Byströmska
villan och dels i 20 rum i huset N:o 2 Drottninggatan, kunde genom sin omfattning
utan öfverdrift räknas till en af de mest betydande enskilda samlingar i Europa. Hur
dessa samlingar sedermera blifvit splittrade, så att hvad som för närvarande af dem
återstår endast funnit plats i Byströmska villan, hör icke hit. Af denna återstod skall
konstvännen dock finna ett rikt material, som bör vara af så stort intresse, att det för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:56:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/akisfsh/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free