- Project Runeberg -  Utställningen i Stockholm 1897. Beskrifning i ord och bild öfver Allmänna konst- & industriutställningen /
216

(1897) [MARC] Author: Andreas Hasselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ha sin plats i den senare. Det är en samling vagns- och
per-sonvågar, som ingeniör Ludvig Rossel i Malmö utställer utom
täflan. I grannskapet utställer Huså aktiebolag, Hjerpen, prof
på kopparmalm från Fröå och Bjelkes koppargrufvefält på
Are-skutan. Enligt en i Turistföreningens år 1895 utgifna
resehandbok förekommande uppgift skulle grufdriften därstädes vara
nedlagd för länge sedan; kanske äro dessa malmprof ett
förebud att det utställande bolaget, som eljes drifver en omfattande
trävarurörelse och boskapsskötsel, ämnar äfven tillgodogöra sig
de i »skutans» sköte slumrande rikedomarne.

• På andra sidan om den lilla flygelporten se vi vid väggen
en rätt pittoresk monter i form af ett gafvelparti i förminskad
skala, utfördt af zinkplåt för hand. Det nätta arbetet hedrar
utställaren, bleck- och plåtslagerifirman Joh. Stenberg & C:o,
Stockholm. Framför på golfvet utställer Aktiebolaget
Stjlirn-fors-Ställdalen dels malmprof, tackjärn och bessemerjärn, dels
trämassa och karduspapper. Man finner i förbigående sagdt
flerestädes, att järnbruken rätt allmänt börjat slå sig på
trä-masse- och pappersfabrikation, en för resten naturlig följd af
de tryckta konjunkturer, som rådt inom järnhandteringen.

Nu höra vi därborta från hörnet en liflig röst, hvars
tonfall afgjordt säger oss, att röstens ägare haft sin vagga stående
i vår allra sydligaste provins. Rösten ackompanjeras af ett
upprepadt skrapande ljud, då och då afbrutet af energiska
bult-ningar. Vi gä närmare och upptäcka bakom en flock
intresserade nyfikna en undersätsig, pratsam man, som är outtröttlig
i att praktiskt demonstrera och prisa sina patenterade glasskärare,
»som skära säkrare än en diamant». Mannens namn är
mekanikern N. Håkansson, Tomelilla, och hans glasskärare är
helt enkelt öfverdådig. »Den är af stål», förklarar han på vår
fråga, »ingenting annat än stål, men det är svenskt stål,
förstås. Ja, herrn ska’ få tio kronor, om herrn kan fördärfva den»,
säger han till en af de kringstående, som ser misstrogen ut,
hvarvid han med hela sin kraft hugger glasskärarens spets i ett
på bordet liggande järnstycke upprepade gånger och fortsätter
därefter att skära glas med samma instrument lika kvickt och
obehindradt som förut. Den lilla artikeln, hvars billiga pris af
en krona synes ägnad realisera tanken »en hvar sin egen
glasmästare», är med rätta föremål för stor uppmärksamhet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:57:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/akishassel/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free