- Project Runeberg -  Utställningen i Stockholm 1897. Beskrifning i ord och bild öfver Allmänna konst- & industriutställningen /
565

(1897) [MARC] Author: Andreas Hasselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

men, efterföljda af en svärm kavaljerer, och så är den
sagan all.

Slutnumret utgör en badscen. Man ser »simmagistrarne»
och »kandidaterna» komma fram på den lilla tornaltanen, taga
sats och kasta sig hufvudstupa ned i det våta elementet,
vattnet stänker kring dem i högan sky, den ene följer på den
andre i rask följd, en efter en ser man åter komma upp till
vattenytan, där de bilda flytande figurer. Så plånas äfven
denna bild ut och det blir mörkt en liten stund. Just som
man sitter och undrar, om elektriciteten strejkat, blir skärmen
ater ljus och vi se samma bild som nyss, simmarne i
bassängen, hvilka en efter en dyka under vattenytan. Och — hast
du mir gesehenl — innan vi veta ordet af se vi en af dem
göra en glänsande baklängessaltomortal upp ur vattnet på
trampolinen i tornet samt försvinna i detta. Han följes af en
andra, en tredje o. s. v. i rask följd; först ser man en kaskad
höja sig ur vattnet och så kommer simmaren farande
baklänges med fotterna före upp ur detta och beskrifvande en
behagfull båge upp till trampolinen, alldeles som om han vore
likt en Jona uppsprutad baklänges af en hvalfisk. Publiken
kiknar af skratt, och det är ej underligt, ty denna mot allt
förnuft och alla tyngdlagar stridande scen tar sig ogement
lustig ut. Hela hemligheten består i att man repeterar den nyss
iörevisade badscenen i omvänd ordning, börjar med slutet och
slutar med början. Sådana underliga »synvillor» stöta på
trolleri, men äro i själfva verket den naturligaste sak i världen.

På detta sätt växla bilderna i brokig följd vid hvarje
föreställning dag ut och dag in. Än får man bevittna ett
snö-bollskrig, än en ceremoniös scen från
förmälningshögtidlighe-terna i Köpenhamn, än ett par småttingars fröjder och sorger
eller en akrobats halsbrytande saltomortaler, än en gatubild
från prins Carls och prinsessan Ingeborgs intåg i Stockholm.
Än ser man ett kavalleriregemente göra chock mot åskådaren,
så att dammet står som en sky kring den framvältrande
massan af ryttare och hästar, än åter är det en bybarberare, som
kommer i slagsmål med en kund, eller en vattensprutande
trädgårdskarl, som kommer i delo med en spefågel och ger honom
en kalldusch — ömsom allvar, ömsom skämt i brokig växling.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:57:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/akishassel/0579.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free