Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
reflektorer, och de olika färgerna åstadkommas genom
framskjutandet af olikfärgade glasskifvor. Det elektriska ljuset
åstadkommer inom en ganska kort stund en sådan hetta i det
slutna rum, där dessa män uppehålla sig, att en half timme
är det högsta en mänsklig varelse kan uthärda där nere. Däraf
kommer det sig att skådespelet är lika kort som lysande.
Fontänen har slocknat. Åter ligger viken mörk och
hemlighetsfull, och åskådareskaran troppar af. Vi följa med
strömmen, och i det vi passera förbi turistpaviljongen gripas vi af
en plötslig lust att råga måttet af dagens nöjen med att göra
vår sortie från utställningen i form af en luftfärd. Luftbanan
är nämligen en anläggning, som väl mera kan räknas till
lust-barheterna, än till kommunikationerna, ity att den kräfver ett
klättrande i trappor, som ingalunda kan sägas motsvara nutida
anspråk på bekvämlig fortskafifning.
Vi, som föresatt oss att pröfva allt och ännu ha litet
krafter kvar, trotsa besvärligheterna och äntra uppför
trapporna till det lilla trätornet, som reser sig bland träden mellan
turistpaviljongen och administrationsbyggnaden. Uppkomna
cirka ett tretiotal fot i höjden, erlägga vi den tjugofemöring,
nöjet kostar, och taga plats i en slags vagnskorg med flere
säten, ägande ett visst syskontycke med Sagogrottans båtar.
En hvisselsignal, som besvaras från andra sidan, och med en
hissnande känsla slungas vi ut i rymden. Denna känsla varar
dock blott ett flyktigt ögonblick, i det nästa äro vi åter
herrar öfver situationen, och medan vår farkost sakta och jämt
glider öfver få vi skynda oss att taga en ögonblicksvy. Djupt
under oss skymtar det mörka vattnet, till höger breder viken
ut sig med de branta Djurgårdsstränderna i bakgrunden, till
vänster se vi Djurgårdsbroarna med deras lifliga vimmel af
spårvagnar, åkdon och fotgängare och där bakom perspektivet
af Strandvägen och staden med deras hvarandra korsande
pärlband af tända gaslyktor. Knappt ha vi hunnit flyktigt
betrakta allt detta, förr än vi märka att vår korg sakta och
varligt stannar — vi äro öfver på andra sidan, ditburna af en
bugtande ståltrådskabel. »Äfventyret» — ty som ett sådant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
