Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
publiken — dit vi också räkna stockholmarne i gemen —
blott ett försvinnande fåtal hunno med att se hela
utställningen, än mindre att granska densamma i detalj.
Allt som timmarne ledo ökades vimlet. På de stora
stråkvägarne rörde sig en oafbruten ström af människor at
och an. Vid middagstiden kom en regnskur, som jagade så
många, som kunde få rum, under tak, men snart bröt åter
solen segrande fram genom molnen och gaf glans och färg åt
den lifliga taflan.
Klockan 5 på eftermiddagen skulle hallarne stängas. Då
inifrån Industrihallen de varnande gongongslagen ljödo, fylldes
terrassen utanför hufvudingången med en myllrande
människoskara, och på läktarestraden öfver ingången, därifrån
utställningen öppnats, s)mtes utställningens styrelse och en del ai
dess funktionärer. Sedan femslaget förklingat, uppspelade
Första Svea artilleriregementes musikkår »Hör oss, Svea»,
hvarpå generalkommissarien, öfverståthållaren frih. Gustaf Tamm
framträdde till läktarens barrier och afslutade utställningen med
följande ord:
»Utställningens portar ha nu stängts, och i detta
ögonblick känner sig utställningsstyrelsen manad att framföra ett
hjärtligt och vördsamt tack, först till de främmande nationer,
som deltagit i vår utställning, därefter till samtliga utställare,
därlör att de velat möta här och därför att de öfver hufvud
taget mött med så hedrande alster af konst och industri.
Utställningen visar, att Nordens länder stå högt på det område,
där snillet skapar och konsten förädlar. Sist ber
utställningsstyrelsen äfven att få framföra sina tacksägelser till den
publik, som besökt utställningen och som sä kraftigt bidragit till
att densamma kunnat aflöpa med goda ekonomiska resultat.
Det gäller denna publik till stor heder, att inga störande
oordningar förekommit. Det allvar, som hvilat öfver utställningen,
har visserligen ej uteslutit glädjen, men glädjen har aldrig
urartat till yra och besinningslöshet. Härför — heder och tack!
Liksom majsolen bestrålade utställningen, då den
öppnades, så sänder nu den dalande höstsolen sin sista hälsning vid
utställningens stängning, och därefter skall skymningen breda
sig öfver denna utställning, som för mången endast blir ett
Utställningen. 131
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
