Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - Utställningens historia och anordning - III. Terräng och byggnader, af Carl Möller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Taktäckning, glas och målning etc.......... Kr. 28,000
Grunder för kupol och minareter............ » 10,000
Arbetslöner ............................... 85,000
Sammanlagda kostnaderna för industrihallens uppförande utgöra kronor
378,609.0 5.
I midten af December 1895 utbjöds uppförandet af Nordiska museets
tillbyggnad på entreprenad, och den 11 Januari 1896 hade fem anbud
inkommit ä resp. kronor 73,000 (eller med återköp 68,000), 89,500 (med återköp
80,500), 100,000 (med återköp 88,000), 138,000 (med återköp 131,000) och
155,000 (utan återköpsanbud). Det lägsta anbudet å kronor 68,000, afgifvet af
byggmästarelirman Lindståhl & Törnqvist i Stockholm, antogs.
Inom den förberedande komitén hade man snart kommit till den för
utställningen utan tvifvel lyckliga öfvertygelsen, atl Nordiska museet af liere
skäl icke skulle kunna hlifva färdigt till tiden för utställningens öppnande.
Till en början ansågs detta nämligen ligga inom möjlighetens område, ehuru
redan då röster höjdes, att den kolossala museibyggnaden skulle verka
förkrossande på så väl utställningsfältet i dess helhet som i all synnerhet på den
egentliga hufvudbyggnaden, industrihallen. Visserligen uttalades temligen
allmänt betänkligheter mot att kunna på ett nr estetisk synpunkt tillfredsställande
sätt lösa frågan om en provisorisk tillbyggnad. Det blef emellertid arkitekten
Agi Lindegren förunnadt att undanrödja dessa farhågor och på ett glänsande
sätt bevisa, att uppgiften kunde lösas och därtill lösas på ett för utställningens
totalverkan synnerligen fördelaktigt sätt. Den vid tiden för utställningsarbetenas
början färdiguppförda delen af Nordiska museet utgör som bekant endast ena
tredjedelen af den blifvande byggnaden, hvars andra och motsvarande tredjedel
skall förläggas på södra sidan om ett blifvande midtelparti. Till denna andra
tredjedel» hade museets styrelse redan låtit uppföra soubassementvåningens
östra och södra ytterväggar af granit, under det att hela midtpartiet,
älven-söm hela vestra ytterväggen, på därom framstäld begäran endast grundlagts.
Tillbyggnaden, hvilken i allmänhet erhöll en bredd af endast 26 meter (museet
håller 34 meter i bredd), uppfördes af imiteradl korsvirke på det nyssnämnda
granitsoubassementet, hvarjemte det af ett 60 meter liögt torn på ena sidan
flankerade midtpartiet utfördes i imitation af huggen sten, briljant framstäld i
gips, puts och färg. Stommen, hvilken med de jemlorelsevis små
dimensioner, byggnaden egde, ej framkallade någon ovanligare konstruktion, bestod
huf-vudsakligen af 15 + 17,5 centimeter sparrvirke, beklädt med 2,5 centimeter
bräder. Midtpartiet, å hvilket byggnadens tredelade hufvudingäng var förlagd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
