- Project Runeberg -  Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Officiel berättelse /
99

(1899-1900) [MARC] With: Ludvig Looström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - Utställningens historia och anordning - IV. Anordningar för samfärdseln till och inom utställningsområdet, af P. Ax. Lindahl och Carl Möller

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Af företagna mätningar framgick ock, att Grahams hiss för
igångsättning fordrade c:a 50 % mera ström än under fortfarighetstillståndet, hvaremot
för Wiklunds hiss motsvarande strömförbrukning uppgick lill 60—70 %
ut-öfver den normala under hissens gång.

Uti långskeppet inom industrihallen och strax vid sidorna af
tvärskeppet på norra sidan voro två st. mindre personhissar för elektrisk kraft
insatta, som gingo från hallens golf lill det 6.4 m:r däröfver liggande galleriet.
Desamma som voro afsedda för 3 personer inkl. konduktören och gingo med
en hastighet af c:a 0. i 5 m:r i sekunden voro tillverkade och uppsatta af
Göteborgs Mek. verkstads aktiebolag och i liufvudsak anordnade som de förut
be-skrifna stora hissarna.

Från hallens golf ledde dessutom, såsom framgår af planerna, en
samling trappor upp till galleriet, så att man från hvarje ställe af detsamma hade
tillgång till två trappor.

Från utställningsområdet och till den nordvestra delen af det betydligt
högre belägna området af Skansen var anlagd en linbana, drifven medels
elektrisk kraft. Densamma var försedd med ett enkelt spår, lagdt på en af
sprängsten bildad bank, och gick uti en lutning af till en början 25 % samt
vid öfre delen af 34 %.

A banan, som hade en längd af 107 m:r, voro tvenne vagnar insatta,
hvardera för 16 personer, hvilka drogos upp medels grofva ståltrådslinor, som
gingo öfver en gemensam vals inom maskineriet, som var placeradt vid
banans öfre ända. Trafikerandet skedde så, att, när den ena vagnen drogs upp,
gick den andra ned, och tvärtom. Ä midten af banan var spåret förgrenadt,
så att vagnarna passerade förbi hvarandra, hvarefter de i fortsättningen åter
leddes in på det enkla spåret. Vagnarna gingo med en hastighet af 1.5 m:r i
sekunden. Vid vagnsunderredet, som var gjordt af jern, voro
säkerhetsapparater insatta, som fungerade, om draglinan var brusten eller förlorade sitt tag,
och fasthöll vagnen vid rälerna. Dessa apparater bestodo af ett slags grofva
klofvar, som sattes i rörelse medels häfstänger och vigter, samt grepo om
rälernas hufvuden, som därför voro särskildt formade.

Hela denna anläggning, som var utförd och bekostad af ett enskildt
bolag, var afsedd alt efter utställningens slut på vissa vilkor öfverlemnas till
Skansen, för att äfven för framtiden tjenstgöra som trafikled dit upp.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Sep 22 20:21:44 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/akisoff/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free