- Project Runeberg -  Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Officiel berättelse /
100

(1899-1900) [MARC] With: Ludvig Looström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - Utställningens historia och anordning - IV. Anordningar för samfärdseln till och inom utställningsområdet, af P. Ax. Lindahl och Carl Möller

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Strax öster om den nya bågbron och öfver Djurgårdsbrunnsviken var
en s. k. luftbana anlagd, å hvilken personer fördes öfver från Strandvägen till
ntställningsområdet eller vice versa. På hvardera stranden var nämligen ett
e:a 11 m.r högt torn af trä uppfördt, nti hvilket trappor ledde upp till öfversta
etaget, från hvilket banans vagnar eller korgar gingo. Mellan tornen, som
stodo på ett afstånd från hvarandra af 1156 m:r, voro 2 st. grofva kablar af
jerntråd insatta, som sålunda voro spända öfver vattnet. Från tornen voro
kablarna neddragna pa andra sidan i marken, där de voro väl förankrade.

På dessa kablar voro 2 st. korgar inhängda, hvardera rymmande 5
personer. Korgarna drogos af smäckra trådlinor från ett elektriskt maskineri,
placeradt å öfversta etaget af det södra tornet. Trafikerandet skedde så, att
de båda korgarna sattes i rörelse samtidigt, men ål motsatt håll, och gjordes
en öfverfärd på 30—35 sekunder. Anläggningen, som egentligen tjenstgjorde
som ett förlustelsemedel, var uppförd af ett engelskt bolag, Stansfield & Comp.,
som däraf fick uppbära inkomsten, sedan en del af densamma tillfallit
utställningen. Bolaget, som å dylika banor fått patent, hade förut haft flere
sådana i gång på olika platser, och var den här uppsatta attiraljen tagen från
Kristallpalatset i London, där den varit i bruk för en dylik bana i öfver tre
år. De här använda kablarna hade en diam. af 32 mm., samt innehöllo 114
trådar med en sammanlagd styrka af 42 ton. Kablarna afprofvades, innan
banan öppnades för allmänheten, med dubbla den rörliga lasten, hängande
midt på det fria spännet.

Inom skånska storindustriens byggnad fans en hissinrättning insatt,
förmedels hvilken den besökande synbarligen kunde färdas ned till ett djup
af 30 m:r uti ett här arrangeradt grufschakt. I verkligheten skedde emellertid
ej nedstigandet till större djup än 4 m:r, hvadan det hela var en synvilla. En
vanlig hisskorg för 4—5 personer var nämligen insatt och passerade nedåt
med c:a O.i m:rs hastighet i sekunden, hvaremot väggarna, som voro gjorda af
tyg samt belagda med gips och målade som murverk, gingo med rätt stor
hastighet uppåt, så alt det hela med god illusion tedde sig som en hastig färd
nedåt lill stort djup. Maskineriet drefs af en liten elektromotor med ström
från utställningens eget verk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Sep 22 20:21:44 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/akisoff/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free