Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - Specialutställningar - XXI. Teater- och musikutställningen, af Harald Molander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ocli tillägges, atl om vid en första insamling, som denna, klokheten bjuder all
aldrig neka att taga emot hvad som möjligen kan stå lill buds, så befmnes
slutligen urvalet ej sällan jemnsvårt med sökandet. Resultatet öfverträffäde
emellertid i vissa fall förväntningarna. Det växande intresset för
Stockholmsutställningen i allmänhet, den tilltagande svagheten alt vara lika god som
grannen, den så småningom förvärfvade krediten hos några kända samlare,
och ej minst ett par teaterhistoriska matinéer på Kgl. operan, i Februari 1897,
samverkade till vinnandet af ett godt resultat. Och när utställningen
öppnades, innehöll teater- och musikpaviljongen i sjelfva verket en samling af inemot
5,000 nummer eller mer, än hvad densamma bekväm ligen kunde rymma.
Till sitt yttre hällen i samma beherskade fantasistil, som större delen
af öfriga utställningsbyggnader, erbjöd älven paviljongens inre besökaren en
behaglig och elegant anblick. Så vidt det varit med konstruktionen förenligt,
hade inredningen hållits i gustaviansk stil, i hvilt, guld och ljust grönt. Den
höga kupolen öfver hallens midtparti hvilade på en bred, rikt forgyld fris i
reliefarbete, med H. M. Konungens namnskiffer och en serie af tjugufyra
infattade akvareller, som återgåfvo scener ur operor och skådespel, gifna på Kgl.
teatern allt sedan Gustaf 111: s tid. Denna fris, i sin ordning, uppbars af åtta
kolonner, från hvilka lägre tvärväggar utgingo och indelade paviljongens
sido-partier i lika många kabinett, afsedda för särskilda grupper af utställningsföremål.
I kabinettet midt emot hufvudingången öppnade sig ett proscenium,
en i tredjedels naturlig storlek utförd afbildning af den gamla gustavianska
operans, och då ridån, målad efter Desprez’ originaleskiss, drogs upp, visade
skådebanan slutscenen i operan Gustaf Vasa», sådan denna tedde sig vid
operans första uppförande 1786 (se pl. 41). Dekorationen, vaxfigurerna och deras
kostymer voro, likaledes i tredjedels skala, utförda efter ännu befintliga utkast
och teckningar. Och teaterns utseende bakom kulisserna visades äfven, i det
hela scenen kunde vridas rundt. I mellersta kabinettet till venster öppnade sig
likaledes ett proscenium omkring en i naturlig storlek utförd kopia af Gustaf
III.s arbetsrum i operahuset, nu befintligt i teatervåningen pä Gripsholm.
Tvenne vaxfigurer återgåfvo Gustaf III vid sin sekretär och Gustaf Mauritz
Armfelt mottagande ur konungens hand sin full magt såsom Öfverintendent af
Kongl. Maj:ts Hofkapell och Spectacler» (se pl. 42). Slutligen ledde genom
motsvarande kabinett till höger breda glasdörrar lill den stora trädgårdshallen,
där de teaterhistoriska och musikaliska prestationerna skulle ega rum, och
där utrymme fans för 1,200 åskådare. Midten af paviljongen, under kupolen,
pryddes af en grupp bladväxter, hvaromkring sittplatser voro anordnade.
För öfrigt upptogos såväl detta midtparti som de åtta kabinetten al
alla slags utställningsföremål, lill största delen exponerade i montrer och ord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
