Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - Specialutställningar - XXV. Gamla Stockholm, af E. G. Folcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tvenne smärre paviljonger i tids-stil användes för biljettförsäljningen. Öfver
den lilla, på pålar i vattnet bygda »Helgeandsholmen» med sitt Helgeandshus,
sitt mynthus och »strömkvarn» gick vägen till hrons fortsättning, där på
andra sidan vattnet »Norreport» höjde sig, troget eftergjord de gamla
afbild-ningarna. Vid inträdet i den egentliga staden låg till höger Stålsgränden, till
venster Peder Brokikares gränd och midt för Smedjegatan. Denna ledde
utmed kvarteret Helvetet till venster och förbi Johan Sekreterares gränd och
Urväders gränd till höger fram till S:l Laurentii gränd med S:t Niklas port,
där Trångsund fortsatte förbi »kyrkan» och rådhusets gafvel fram till
»Stortorget». Bland byggnaderna kring detta torg märktes i första rummet det
präktiga rådhuset med sitt burspråk, sina i färger rikt ornerade väggar och
sin kolonnad, innanför hvilken den stora, pittoreska rådhuskällaren var belägen.
Till venster om rådhuset låg grefve Peder Brahes hus och i dess närhet
Bollhusteatern; där bortom, på andra sidan »Köpmangatan», fans värdshuset
»Spanska drufvan» bredvid Apotekshuset. Midt öfver på andra sidan torget
sträckte sig en rad af smala gafvelhus inåt Skomakaregatan, där den
»Lustiga teaterns» lokal var belägen. Kvarteret mellan Skomakare- och
Svart-mangatorna upptogs af ett par stenhus med fasader åt torget. Ett i äkta sten
hugget brunnskar med öfverbyggnad af smidesjern stod midt på torget, och
där bredvid »Kåken» med »Kopparmattes» kända bild på toppen. Rundtorn
rådhuset gick vägen fram till slottsplatsen, vid hvilken S:l Gertruds gillehus
med sin trädgård var öppet för utskänkning. Det gamla slottet med alla sina
byggnadslängor, sina »fyrkanter» och »rundlar» var eftergjordt med stor trohet,
och däröfver höjde tornet »Tre kronor» sina tinnar. På hron öfver slottsgrafven,
bevakad af de två lejonen, inkom man i slottet, och här öppnade sig den stora
borggården, omgifven af sina fyra fasader, med den stora dubbeltrappan,
trumpetaregången och de olika portarna och trappuppgångarna. Från
trumpetare-gången kom man äfven upp i slottets inre, där ett mindre antal rum,
dekorerade och liII stor del möblerade med gamla möbler o. d., gaf en föreställning
om svenska slottsgemak från 1500-talets slut. Från slottet, som omgafs af
betydande murar, kom man öfver Slagtarhusbron tillhaka till Helgeandsholmen.
Hvad som i första rummet ål denna lilla stadsbild gaf ett sådant
illusoriskt sken af verklighet var, att allt synligt material, där det icke verkligen
var »äkta», utgjorde en ytterst trogen imitation af sådant. Äkta var sålunda
gators och gränders knaggliga stenläggning, äkta var det gamla takteglet på
många af de olika byggnaderna, likaså en och annan port eller lucka, ett och
annat slenornament, insatt i husens murar, samt, som ofvan nämndes, möbler
och bohag i slottets rum. Hvad byggnadsmaterialen i öfrigt beträffar, hade
gipsa fl ryck tagils af verkliga gamla grästensmurar och tegelväggar, h vilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
