- Project Runeberg -  Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Officiel berättelse /
344

(1899-1900) [MARC] With: Ludvig Looström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - Industriafdelningen med tillhörande grupper - XXVII. Folkskoleväsendet, af C. G. Bergman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förklarades, hvarefter förhör däröfver anstäldes med någon viss rote, som förut
blifvit därom tillsagd. Förfallolös frånvaro belädes med böter.

Presterna skulle upprätta förteckningar öfver alla sina åhörare, »hus från
hus och gård från gård , samt göra anteckningar om hvars och ens framsteg
och kunskap; »drifva med flit därpå, att barn, drängar och pigor lära läsa i
hok och se med egna ögon, hvad Gud i sitt lieliga ord bjuder och befaller».
Presten hade dessutom till åliggande att besöka sina församlingsmedlemmar,
det ena huset efter det andra», dels för att efterse deras huslif och förmana
dem till hvad godt är, dels ock för att undervisa de gamla om de frågor, som
han ville dem i kyrkan förehålla, »på det de må vara beredda på tjenliga svar
och föregå ungdomen med godt exempel».

Biskopen tillkom det i sista hand att tillhålla hvar och en att fullgöra
sina skyldigheter och åtlyda gifna förordningar. Han skulle därför hålla
visitationer i så många församlingar årligen, som det var honom möjligt. —
Biskopen blef sålunda skolinspektören, presten (kyrkoherden) öfverlärare och
klockaren underlärare. Lagen skulle uppläsas från predikstolen och »föreläsas
på alla tingsplatser».

Föreskrifter och lagstadganden saknades nu icke, uppmaningar att
efterkomma desamma icke heller; det gick framåt, men blott för en tid. Man fick
snart annat att tänka på. Missväxt och dåliga tider inträffade under de sista
åren af den store rikshushållarens tid, och under hans efterträdare möta vi
snart de långa krigen, hvilka kräfde mycket både pengar och folk. Barnens
hjelp blef oumbärlig i hemmen; näringsbekymmer nedtryckte hela folket och
icke minst presterna, som blefvo tvungna att sjelfva lägga hand vid sitt
landt-bruk för att undgå hunger och allt för stort elände. Under denna tid går allt
tillbaka i vårt land.

Sedan vi äter fått fred med alla våra fiender, upptages frågan ånyo. Vi
ha härvid att från år 1720 anteckna ett högst märkligt aktstycke, utgörande
Kongl. Maj:ts svar å en presterskapets skrifvelse. I detta framhålles
särskildi föräldrarnes pligt att sörja för sina barns undervisning, statens fordran
att denna pligt uppfylles (med böter som korrektiv), samt kommunens
»moraliska» skyldighet att sörja för att älven de fattiga erhålla undervisning.
Det praktiska resultatet af denna revolution blef dock ringa; detsamma kan
ock sägas om folkundervisningens vigtiga sak under hela århundradet. Skälet
härtill är lätt funnet. Intet var gjordt för att skaffa dugliga lärare.
Prester-skapet ålades visserligen lidt och ofta att afskeda vårdslöse, oförståndige och
okunnige lärare samt ersätta dem med duglige och kunnige. Men ingen åtgärd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Sep 22 20:21:44 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/akisoff/0356.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free