Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - Industriafdelningen med tillhörande grupper - XXVII. Folkskoleväsendet, af C. G. Bergman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sålunda på samma gång Sveriges första lärareseminarium. Skolan var inrymd
i samma lokal, som nu användes af folkskolelärarinneseminariet, ett före detta
kronobränneri. Sällskapet erhöll statsunderstöd. På sällskapets meritlista har
man äfven att skrifva uppkomsten af de bättre och ändamålsenligare
läroböcker för folkskolor, som började utgifvas.
Antalet skolor, som följde vexelmetoden, ökades under åren 1823—41
från 56 till 515 och barnantalet från 2,700 till nära 30,000, under det att de
»duglige» lärarnes antal nära tredubblades. Från denna tid må ock antecknas
utgifvandet af första häftet af »Läsning för folket» (1834), stiftandet af
»Sällskapet för inrättande af småbarnsskolor», Prins Carls uppfostringsanstalt för
fattiga, vanvårdade barn, räddningsinstitutet i St. Råby, hvilka alla ännu
finnas kvar.
Skol- och undervisningsfrågan stod nu under 1820- och 30-talen ständigt
på dagordningen och behandlades icke allenast af den stora
uppfostringskomi-tén och 1828 års undervisningskomité utan äfven vid hvar och en af de under
denna tid hållna riksdagarna. Skolmotionernas antal blef för hvarje riksdag
större. Sådana väcktes inom alla stånd. Presterna stodo nu icke längre
ensamma. De mägtiga odalmännen Per Salström och Anders Danielson ryckte
fram i främsta leden. Striden gälde i första rummet: folkskolor eller icke
folkskolor. Många funnos ännu, som ansågo det vara hemmets icke blott
skyldighet utan rättighet att sköta om barnens undervisning. Denna
skyldighet åligger dem enligt naturens ordning; genom att bortgifva denna rättighet
komma »de sköna band att slappas, som tillknyta naturens första länkar».
Föräldrakärlek och barnaförtroende åstadkomma vackrare resultat än den mest
förträffliga skolundervisning.
A andra sidan medgaf man gerna möderneundervisningens stora fördelar,
men erfarenheten har allt tydligare visat dennas otillräcklighet. Dels voro
mödrarna försumliga i dessa stycken, dels ock okunniga och följaktligen
oförmögna all meddela barnen en kunskap, som de sjelfva icke egde, dels
upp-togos de al II för ofta af andra omsorger. Härtill kom, att man icke längre
ville nöja sig med en torftig kristendomsundervisning. Äfven andra kunskaper
beholdes, såsom »all skrifva, räkna, vara någorlunda bekant med
fäderneslan-dels och brödrafolkets alster, historia och samhällsförfattning», och detta kunde
icke hemmet meddela. AlVen om underhållet af skolorna voro meningarna
delade; somliga ville, alt underhållet skulle hvila uteslutande på föräldrarne;
andra ville åtminstone delvis lägga det på kommunen eller på staten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
