Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - Industriafdelningen med tillhörande grupper - XXVII. Folkskoleväsendet, af C. G. Bergman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
folkskoleväsendes utveckling, måste erkänna, att inspektionen i ena som andra
afseendet uträttat mycket godt.
3. FOLKSKOLANS UTSTÄLLNING.
En allmän konst- och industriutställning måste helt naturligt ega siu
största betydelse för konstens och industriens män. Mången anser kanske till
och med, att den är och hör vara till uteslutande för att tillgodose deras
intressen. En större och innehållsrikare betydelse hör en sådan utställning dock
halva. Det är gifvetvis både lärorikt och intressant att se och beundra en
mängd förträffligt komponerade och väl gjorda arbeten på målare- och
bildhuggarekonstens områden, dessa i detalj mästerligt utförda arbeten af vårt
goda jern och andra metaller, dessa fina och smakfulla glas- och porslinsvaror
m. m. Men af icke mindre intresse och vigt synes det vara att vid en
utställning fästa uppmärksamheten på, huru man kommit dit och huru man lyckats
uppnå en sådan fulländning i komposition och utförande, äfvensom på det
myckna arbete, så intellektuelt som kroppsligt, hvilket ligger emellan det råa
och oarbetade materialet samt den färdiga konstprodukten. I denna långa
utvecklingsserie måste, såsom lätt inses, skolans och de många skolarternas
arbeten inordnas såsom vigtiga länkar.
Ty huru skulle alla dessa sinnrikt konstruerade maskiner, medels hvilka
man tillgodogör sig ångans och elektricitetens kraftiga hjelp, hafva
åstadkommits, om det icke funnits vid högre tekniska läroanstalter väl utbildade,
skickliga och kunniga lärare? Och huru skulle dessa genialiskt uttänkta, på
papperet nedskrifna och tecknade projekt hafva kunnat realiseras och göras
praktiskt användbara utan en kår af arbetare, som satts i tillfälle att förvärfva
nödiga teoretiska och praktiska insigter vid lägre tekniska läroanstalter
vid tekniska yrkes- och elementarskolor, slöjdskolor m. m.? Detta torde nog
lätt inses.
Men då förstår man nog ock, att äfven sådana läroverk, som icke peka
direkt på något visst yrke, utan som hafva till mål att väcka och utbilda de
förmögenheter, som potentielt eller till möjlighet af vidare utbildning finnas
nedlagda hos hvarje mensklig individ, måste hafva en plats, ja en vigtig
plats i det menskliga arbetets utvecklingsserie. Därför har man ansett, att
icke allenast de många arterna af tekniska läroverk, af högre läroverk för
manlig och kvinlig ungdom utan äfven folkskolan hade en berättigad plats vid
1897 års Allmänna konst- och industriutställning.
Vid anordnandet af denna folkskolans utställning hade man, sa vidt
möjligt varit, velat visa folkskolan, sådan hon är i vårt land. Man har
visserligen icke kunnat visa det där pågående dagliga arbetet, men man har sökt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
