Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - Industriafdelningen med tillhörande grupper - XXVII. Folkskoleväsendet, af C. G. Bergman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fann man elevarbeten i skrifning, ritning och slöjd. Uppsatsböcker från
folkskolans andra klass visade, huru man bedrifver uppsatsskrifning på dess första
stadium med ledning af Cederschöld-Olanders öfningsbok. Ritundervisningen
var rikligen företedd; en montre för frihandsteckning innehöll ritprof från
såväl folkskolans fyra klasser som från dess högre afdelning, alla med mycken
omsorg utförda. En annan montre innehöll prof på konstruktionsritningar,
projektioner af enkla, geometriska kroppar, slöjdmodeller, skolmöbler,
undervisningsmateriel m. m. Af såväl denna utställning som af dylika på annat
håll fann man med tillfredsställelse, att folkskolan kan uppnå synnerligen vackra
resultat med den i det praktiska lifvet så nyttiga linearritningen.
Af slöjdundervisningen i Göteborgs folkskolor fick man genom
utställningen en ganska fullständig bild, särskildt beträffande träslöjden. Denna har
icke i så hög grad tagit Nääs-systemet till föredöme, som förhållandet i
allmänhet är i vårt lands folkskolor. Hyfvelbänkarna äro mindre och af dansken
Mikkelsens system; verktygen äro äfven mindre och afpassade efter barnens
storlek och krafter. Som bekant ingår i Nääs-systemet, att verktyg och
hyf-velbänkar så mycket som möjligt likna dem, som användas i det dagliga lifvet.
För träslöjden funnos här fyra montrer i ett skåp med »Göteborgs
modellserie», ett med färdiga och ett med påbörjade elevarbeten samt ett
verktygsskåp. En särskild montre inrymde gossarnes metallslöjd, såväl elevarbeten
som en metodiskt ordnad modellserie, upptagande i så vidsträckt grad som
möjligt sådana arbeten, som kunna vara till gagn och nytta, vare sig i hemmet
eller för gossarne sjelfva, såsom spiselkrokar, portörspade, yxa, mejsel, kratta,
hammare m. m. — Äfven den kvinliga slöjden hade sin särskilda montre.
Denna slöjdart är i Göteborg såväl som i Sveriges öfriga städer, där den är
införd, ordnad i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den i Stockholm använda
»folkskolans metod», där införd af fröken Hulda Lundin.
Äfven skolköket var här representeradt. Detta var ju också helt
naturligt, då denna nya gren af folkskolans arbete tidigt vunnit insteg i rikets andra
stad. Där fans en liten spis med bak- och stekugn, ett arbetsbord med lådor
och skåp för förvaring af knifvar, gafflar, rifjern, porslin m. m.; vidare
diskbord och inventariiskåp samt en svart väggtafla, å hvilken var uppskrifven en
matsedel med angifvande af födoämnenas pris och näringsvärde.
Här såg man ock en montre med lekmateriel för »fria lekar», den enda
i sitt slag på hela utställningen. Där funnos sällträn, bollar, trissor, låg för
dragkamp m. m. Af denna samling framgick, att den materiel, som erfordras
för den fria leken, är af den beskaffenhet, alt den med lätthet och utan
nämnvärd kostnad kan anskaffas i hvarje skola, ja delvis tillverkas af gossarne
sjelfva under deras slöjdlektioner. — Här sågos vidare fotografier af skolhus,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
