- Project Runeberg -  Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Officiel berättelse /
371

(1899-1900) [MARC] With: Ludvig Looström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ALLMÄNNA LÄROVERKEN

(jemte enskilda läroverk för gossar, samskolor och
Pedagogiska biblioteket).

AF

N. G. W. LAGERSTEDT.

I. ALLMÄNNA LÄROVERK.

1. Uppkomst, ändamål, organisation.

Föregångare till de allmänna läroverken i Sverige voro de klosterskolor,
domkyrkoskolor och stadsskolor, som redan under katolska tiden funnos här.
Domkyrko- och stadsskolorna bibehöllos efter reformationens införande. Under
Gustaf II Adolfs tid inrättades högre skolor, gymnasier, det första i Vesterås
1620. I den berömda skolordningen af 1649 kallas de lägre skolorna
trivialskolor. Gymnasierna fortforo som skilda läroverk ända till år 1849. Namnet
trivialskola upphörde genom skolordningen 1820 alt officielt begagnas, de
mot-svaras i denna dels af vissa lärdomsskoloiy*: dels af apologistskolorna. Ar 1849
påbjöds sammanslagningen af dessa lärdomsskolor och apologistskolorna med
gymnasierna till ett slags läroverk, elementarläroverk. Genom den nu gällande
läroverksstadgan af d. 1 Nov. 1878 infördes i stället för detta namn
benämningen Allmänna läroverk.

De allmänna läroverkens ändamål är enligt gällande stadga sä väl all
utöfver omfånget för folkskolans verksamhet meddela medborgerlig bildning
som ock att grundlägga de vetenskapliga insigter, hvilka vid universitet eller
högre tillämpningsskola vidare utbildas.»

Med afseende på det olika mått af kunskaper, som meddelas lärjungarne,
samt klassernas däraf beroende antal indelas de allmänna läroverken i högre
(= sjuklassiga) och lägre (= femklassiga eller treklassiga). De fem lägsta klas-

* Lägre» lärdomsskolor och »högre» lärdomsskolor; de högsta lärdomsskolorna voro
gymnasierna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:59:36 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/akisoff/0383.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free