Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - Industriafdelningen med tillhörande grupper - XXIX. Sveriges högre flickskolor och deras utställning, af Ellen Fries
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
endast talangerna och verka mera till skada än gagn. 1700-talets pedagogiska
literatur är rik på klagomål öfver, huru den kvinliga uppfostran försummas,
och på förslag, huru man lämpligast skulle råda bot för det onda.
Emellan 1700-talets pedagogiska funderingar öfver flickornas uppfostran
ocli inrättandet i våra dagar af de högre flickskolorna ligga emellertid många
tilldragelser, som haft till följd, att de högre flickskolorna i mycket blifvit
olika, emot livad 1700-talets pedagoger tänkt sig. Vid ordnandet af
folkskoleundervisningen har erkänts flickornas lika rätt med gossarne att undervisas
på statens och kommunens bekostnad. Därmed har uppställs ett
likställighets-kraf, som onekligen, åtminstone omedvetet, återverkat på uppfattningen af den
kvinliga ungdomens högre undervisning.
Våra allmänna läroverk kunde emellertid icke blifva tillgängliga för
flickor, lika litet som högre flickskolor kunde af staten upprättas efter dessas
mönster. Elementarläroverkens för gossar historiska utveckling visar nämligen,
att de varit yrkesskolor för bildande af statens embetsmän. På den grund
halva de varit afgiftsfria, och med detta syfte för ögonen har
undervisningsplanen aflattats. Under 1800-talet ha likväl tid efter annan röster höjts, för att
de allmänna läroverken skulle ändra sin karaktär af embetsmannaskolor och i
stället sträfva efter att gifva lärjungarna en högre allmän medborgerlig bildning.
En mängd reformer af de allmänna läroverken hafva ock i detta syfte vidtagits.
Jemnsides med dessa reformer och ofta uppburen af samma
personligheter har gått en rörelse för att göra såväl stat som kommun ansvariga för en
tidsenlig anordning af den högre flickskoleundervisningen. En högre allmän
medborgerlig bildning borde tillfalla flickorna likaväl som gossarne, och stat
och kommun hade skyldigheter att tillgodose både de enas och de andras
bildningskraf. Denna rörelse har fått stöd af åtskilliga för vårt tidehvarf
karaktäristiska företeelser. Såsom en loljd af fabriksindustriens utveckling har den
kvinliga ungdomen, tillhörande medelklassen, till stort antal nödgats söka
sysselsättning och förvärf utom hemmen. Härigenom har det blifvit
nödvändigare än förr att utrusta den unga flickan med kunskaper sträckande sig
öfver det mått, som kräfves för hemmets skötsel. I ett anförande till
statsrådsprotokollet angående 1873 års Ivongl. proposition i llickskolefrågan har
dåvarande ecklesiastikministern, statsrådet (i. Wennerbcrg, särskild! framhållit
denna synpunkts betydelse för den högre flickskolans organisation, då han
yttrade: »Utan all frångå den såsom allmän grundsats gilliga åsigt, att kvin-
nans rätta och förnämsta verkningskrets är förlagd inom hemmet och det
enskilda lifvet, anser jag likväl, all i samma mån denna verkningskrets gjorts
Irängre och mera otillgänglig än förr, i samma mån blir det ock en pligt för
samhället all tillse, att det för henne göres möjligt att i den utsträckning, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
