- Project Runeberg -  Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Officiel berättelse /
391

(1899-1900) [MARC] With: Ludvig Looström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - Industriafdelningen med tillhörande grupper - XXIX. Sveriges högre flickskolor och deras utställning, af Ellen Fries

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lagarna medgifva, få efter förmåga anlita sina krafter till största möjliga gagn
för sig sjelf och det allmänna. » i:

Slutligen har under 1800-talet den uppfattningen utvecklat sig, att en
högre bildning är af oskattbart värde ej minst för makan och modern. Denna
uppfattning får sitt uttryck i det betänkande, som 1888 afgafs af den s. k.
llickskolekomitén i följande ordalag:

»Vill man, att svenska folket skall hafva i sin midt ädla,
handlingskraftiga män och kvinnor, som icke undandraga sig de offer, fäderneslandet
kan kräfva af dem, icke heller sakna all förmåga att häfda vårt folks plats
bland civiliserade nationer, så förgäte man icke, att den nödvändiga
förutsättningen härför är mödrar, som genom en grundlig bildning fått ögonen öppna
för det sannskyldigt stora, sköna och ädla, och som därigenom blifvit
skick-liggjorda att fostra sina döttrar lill verkliga kvinnor och sina söner lill
verkliga män. — — — Samhället är en lefvande organism, om hvilken det gäller,
att, när en lem lider, lida de andra med. Det kan därför ingalunda vara en
för samhället i det hela likgiltig sak, om så vigtiga, så inflytelserika
samhällsmedlemmar, som de mera bildade klassernas kvinnor onekligen äro, i
håglöshet och slapphet lefva ett lif, som har lifsnjiltningen lill sin grundton och
sitt hufvudsakliga föremål — sådant blifver nämligen i de flesta fall resultatet
af en missriktad kvinlig uppfostran eller om de lill följd af en allsidig och
harmonisk bildning utmärka sig genom karaktärens allvar och pålitlighet,
genom andlig friskhet och vakenhet, genom allsidigt intresse för lifvets
uppgifter.» — — —

Dessa tänkvärda ord kunna betraktas såsom ett uttryck för den
upplysta svenska allmänhetens uppfattning af den högre kvinnobildningens syfte
och nytta. I denna, liksom i den ofvannämnda förvärlsnödvändigheten, ligger
förklaringen till det stigande intresse, som i vårt land under 1800-talets senare
hälft tillkommit de högre flickskolorna.

Det enskilda initiativet har i denna utveckling haft en betydande andel.
De första högre flickskolorna, den Kjellbergska skolan i Göteborg (1835) och
den Wallinska i Stockholm (1831), hafva grundlagts på enskild tillskyndan.
Detta gäller ett flertal af de större kvinliga läroverken. Ofta har en lärarinna
börjat undervisa en liten krets af unga flickor, och ur denna ringa början har
genom hennes duglighet framvuxit ett fullständigt läroverk med flere hundra
larjungar. Sa har fallet varit med t. ex. Ahlinska och Brummerska skolorna i
Stockholm, Rudebeckska skolan i Göteborg och Malmö högre läroverk för flickor

* Friherrinnan S. Leijonhufvud—Adlersparre skaffade sig 1888 uppgifter rörande 2,408
lärjungar, hvilka under aren 1879—85 afgått från de högre flickskolorna, och enligt dessa skulle
ända till 47 % af lärjungarna de närmaste åren efter slutad skol k urs egnat sig åt verksamhet
utom hemmen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Sep 22 20:21:44 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/akisoff/0403.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free