- Project Runeberg -  Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Officiel berättelse /
392

(1899-1900) [MARC] With: Ludvig Looström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - Industriafdelningen med tillhörande grupper - XXIX. Sveriges högre flickskolor och deras utställning, af Ellen Fries

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

(Maria Stenkulas skola). Ofta har kommunen trädt emellan med anskaffande
af lokal eller tomt till lokal eller annat understöd, vanligen mot betingande
af ett visst antal friplatser.

Det första yrkandet på, att staten måtte göra något för att understödja
den högre kvinnobildningen, skedde år 1844, då motion väcktes på Riddarhuset
om upprättande af »en normalskola för fruntimmersundervisningen». Det
dröjde dock till 1864, innan statens normalskola för flickor upprättades, hvilken
stäldes i förbindelse med det några år förut grundlagda Högre lärarinneseminariet.

I anledning af en ständernas skrifvelse nedsattes 1866 en komité för
att undersöka, dels i hvad mån offentliga läroanstalter för kvinlig ungdom
kunde anses ytterligare böra på det allmännas bekostnad upprättas, dels huru
i dylik händelse sådana anstalter borde organiseras. Komiténs betänkande
föranledde en Kongl. proposition till 1873 års riksdag angående upprättande
af elementarskolor för kvinlig ungdom. Propositionen afslogs. I stället anhöll
riksdagen, att Kongl. Maj:t före näst sammanträdande riksdag ville framlägga
förslag, i hvad mån och under hvilka vilkor staten borde understödja af
kommuner upprättade undervisningsanstalter för kvinlig ungdom och i samband
därmed om vidtagande af ytterligare åtgärder, som kunde erfordras för
bildande af lärarinnor. Den senare delen af förslaget ledde till ingen åtgärd.
En ny väg för idkande af högre studier, som kunde begagnas äfven af
blif-vande lärarinnor, hade öppnats år 1870 genom tillåtelsen för kvinnan att aflägga
mogenhetsexamen och år 1873 alt allägga akademiska examina. Däremot
af-gafs till 1874 års riksdag en Kongl. proposition om årligt understöd af 50*000
rdr åt elementarskolor för flickor, hvaraf 30,000 beviljades. Anslaget höjdes
sedan 1882 till 70,000 kr.

o #

Ai’ 1885 tillsattes en komité för att undersöka, »huru undervisningen
i de enskilda högre skolorna för kvinlig ungdom bedrefves, samt hvilka resultat
af densamma vunnits». Komiténs »Underdåniga utlåtande af den 19 Januari
1888» är eil för kännedomen af den svenska kvinnobildningen ytterst
märkligt aktstycke. Resultatet] blef emellertid endast, all uti Kongl. propositionen
till 1891 års riksdag begärdes elt anslag af 100,000 kr. till sagda skolor,
hvilket ock beviljades.

En Kongl. proposition framlades till 1893 års riksdag angående
ombildandet af en del af statens allmänna läroverk liil s. k. samskolor, i hvilka
såväl den manliga som den kvinliga ungdomen skulle erhålla gemensam
undervisning. Den Kongl. propositionen afslogs af riksdagen. Intresset för s. k.
samskolors upprättande var just vid sagda tid ganska lifligt, och i de båda
grannlanden Finland och Norge hade ett stort antal dylika skolor grundats.
1 Stockholm hade på enskildi initiativ uppstått den s. k. Palmgrenska skolan;.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Sep 22 20:21:44 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/akisoff/0404.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free