Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - Industriafdelningen med tillhörande grupper - XXXIV. Husslöjden på utställningen, af J. Wallander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Såvidt möjligt varit, hafva dock förrättningar, å hvilka rekvisition å
andra tider ingått, äfven verkstälts.
Såsom statens instruktörer i husslöjd hafva hiltilis tjenstgjort All). Tli.
Ramström, A. W. Nordin och J. Wallander, hvilka antagits i nu nämnd
ordning. Af dessa instruktörer finnas endast två nu tjenstgörande.
Då staten aflönar instruktörerna och betalar resekostnaderna till och
från förrättningsstället, så att rekvirent endast har all bekosta rum samt
dagtraktamente för förrättningsmannen under den tid, förrättning pågår, hafva
hushållningssällskapen och andra tillgång på billiga och sakkunniga ledare vid
till slöjdundervisningen hörande angelägenheter.
Under gångna åren har instruktörernas verksamhet ock hufvudsakligen
bestått i att leda och undervisa vid slöjdkurser, som varit anordnade inom
de olika länen, inspektera af hushållningssällskapen inrättade särskilda
slöjdskolor samt slöjdundervisningen vid de folkskolor, hvilka härför åtnjutit
bidrag från länen, meddelande af råd och ledning vid slöjdskolors inrättande,
samt handläggande af andra ärenden rörande slöjd och slöjdundervisning.
De slöjdundervisningskurser, som sålunda förekommit, kunna
hufvudsakligen delas i två slag: Det ena för hemslöjdare med ändamål att lära
kurs-deltagarne dels att utföra mera omfattande arbeten för hemmets behof, dels
att förstå ritningar och arbeta efter sådana, dels att inskärpa hos dem att, om
ett arbete skall hafva något värde, måste det utföras i lämpliga proportioner
och tilltalande form. Sådana kurser bruka kallas hemslöjdkurser.
De flesta kurser, som af länen anordnats, hafva dock varit afsedda för
utbildande af lärare. Vid dessa hafva till elever antagits hufvudsakligen
folkskolelärare, men äfven andra, som velat egna sig ål slöjdundervisningen.
Eleven, den blifvande läraren, får härvid genomgå en serie modeller ordnade
i metodisk följd från lättare till svårare och afsedda att föreläggas eleverna till
utförande, hvarjemte upplysningar och råd meddelas rörande slöjdskolors
inrättande och slöjdundervisningens rätta bedrifvande. Dessa kurser bruka
kallas skolslöjdkurser eller pedagogiska slöjdkurser. Det gäller nämligen i
skolorna icke att utbilda eleven till något visst yrke utan att bibringa honom
en viss händighet, utveckla hans smak- och formsinne o. d. samt gifva
honom håg och lust för nyttig sysselsättning.
Husslöjden, den gamla officiela benämningen, kan nu således delas i
två slag: hemslöjd och skolslöjd, af hvilka skolslöjden skall vara den
grundläggande. På samma gång slöjden i skolan är ett utmärkt uppfostringsmedel,
såsom grundläggande färdighet och händighet i allmänhet hos det uppväxande
slägtet, ingifver den håg för fortsättning af slöjdandet i hemmen vid mognare
ålder. Det är därför, som hushållningssällskapen under årens lopp bekosta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
